Kravet på staten: Lämna tillbaka stulen, helig sejte

Sejte, även seite från nordsamiskans sieidi, är hos samer ett kultobjekt, vanligen en sten med ovanlig form. Sejtar fanns ute i naturen på bestämda heliga platser, exempelvis vid sjö- eller älvstränder eller uppe på fjället. Ordet sejte har även kommit att användas om heliga klippor eller träfigurer som genomgått viss bearbetning. Sejten var en symbol för den gudomliga makt som härskade över de naturresurser som människan behövde för sin överlevnad.

Samiska offerfyndplatser är samiska offerplatser där olika sorters lämningar efter offer hittats. Olika sorters djur, främst renar men även getter, nötkreatur, björnar, järvar och fåglar offrades. Gärna offrades vita djur. Dessutom offrades pilspetsar av järn samt mynt och smycken av silver, koppar och mässing. På offerplatserna påträffas därför stora mängder renhorn, ben och olika metallföremål.Det är framför allt fyndplatser med mynt, smycken och andra utifrån kommande metallföremål som har kunnat dateras. Ett tiotal sådana platser är kända och de domineras samtliga av fynd från yngre vikingatid och äldre medeltid (perioden 1000–1300). Föremålen har tillverkats i Danmark, Norge, Ryssland, Baltikum, Tyskland, England – i några fall arabvärlden. Fynden har tolkats och sägs visa att samerna under denna tid hade livliga förbindelse mot öster, väster och söder och att de hade möjlighet att samla på sig relativt stora mängder metallföremål.