Krönikor: Avskyvärt att bo i Stockholm – avgrundskänsla
Aversionen mot Stockholm tar sig kraftfulla uttryck i flera medier på lördagen. Varför är alla i huvudstaden – utan undantag – så sura? frågar sig Aftonbladets krönikör Malin Wollin under en allt mer förtvivlad promenad genom Stockholm.
”Ingen tittar upp, jag söker efter mänskligheten i människorna. […] Bara något så att jag vet att du lever, så att jag vet att du vet att jag lever, att jag finns”, skriver Kalmarbon Wollin, som samtidigt noterar att Stockholm är en av världens vackraste huvudstäder.
”Så vad är problemet? Saknas pojkvän alldeles förtvivlat? Har alla skoskav och kvarskatt och IBS-mage?”
DN:s Björn Wiman skriver att olusten inför Stockholm har eskalerat till ”en avgrundskänsla av rent existentiella mått”.
Han pekar på studier som visar att högre konsumtionsnivåer korrelerar med att färre känner att livet är meningsfullt – och tänker att det kanske är därför så många står handlingsförlamade inför klimatkrisen.
”Kanske känner många innerst inne att hippa brallor, tajta flin och meningslöst hålligång inte är det liv som vi är skapade för – och att det därför lika gärna kan gå under.”
