Krönikor: Nobelpriset gav ”storslam” för nynorskan
Norska kulturkritiker jublar över att författaren Jon Fosse – som skriver på nynorska – tilldelats årets Nobelpris i litteratur.
”Det är överväldigande att litteratur som är så förankrad i norska Vestlandet färdas med sådan enkelhet över världen”, skriver NRK:s kulturkommentator Inger Merete Hobbelstad.
VG:s Sindre Hovdenakk beskriver det som en ”storslam” för nynorskan. Fosse är Norges viktigaste och mest inflytelserika prosaförfattare, menar Hovdenakk.
”Så sorry, Dag Solstad, där gick nog sista tåget till Stockholm”, skriver han om det andra norska författarnamnet som länge förekommit i Nobelspekulationerna.
Norge har två officiella skriftspråk, bokmål och nynorska. Endast 10-12 procent uppges använda sig av det senare.
bakgrund
Nynorska
Wikipedia (sv)
Nynorska (norska: nynorsk) är en av de två officiella målformer som tillsammans utgör det norska skriftspråket. Den andra målformen benämns bokmål. Före 1929 kallades nynorskan landsmål. Landsmålet blev ett jämställt, officiellt sätt att skriva norska genom det så kallade Sidestillingsvedtaket, ett beslut av Stortinget 1885. Nynorska blev ett alternativ till riksmålet, som skriftligen var nästan identisk med danska. Landsmål bytte namn till nynorska 1929 efter ytterligare ett beslut i Stortinget. Än i dag finns ingen ”riksnorska”, men det är bokmålet som är den rådande norska skriftformen.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
