Hem
En bär sitt barn medan de är på flykt från skogsbränderna på Rhodos. (Lefteris Damianidis / AP)

Krönikor: Vi vill ha värme på somrarna – till varje pris

Människans relation till ”fint” sommarväder tas upp i två krönikor i dag. The Guardians Helena Smith tar upp nordeuropéers förkärlek till värmeböljor medan Sydsvenskans Malin Krutmeijer avhandlar den svenska väderskräcken.

”Nu har vi avancerade mätmetoder och intensiv rapportering. Ändå lyckas vädret alltid överraska”, skriver Krutmeijer.

Just när det är sommar vill de flesta svenskar ha sol, konstaterar hon. Såvida de inte är lantbrukare eller tågpendlare (och beroende av spår opåverkade av ”solkurvor”).

Trots larmrapporter om klimatförändringar, rekordvärme och – nu senast – skogsbränder på Rhodos, tycks många nordeuropéer alltjämt förförda av högsommartemperaturer. Inte ens en värme så bitande att den har en tendens att hålla folk sömnlösa, inomhus och utan lust att äta – verkar avskräckande på nordborna, konstaterar Helena Smith som själv bor i Aten.

”Samtidigt som skogsbränder rasar och oräkneliga människor förlorat sina hem. Samtidigt som folk dör och skadas av värmen, fortsätter spektaklet”, skriver Smith.

 
Solkurva
Wikipedia (sv)
En solkurva är en utknäckning (krökning) av järnvägsräls på grund av utvidgning vid värme. En sidoavvikelse större än 25 millimeter definieras som en solkurva. Solkurvor förekommer både på järnvägsspår med rälsskarvar och på helsvetsade spår. På helsvetsade spår kan orsaken vara att svetsningen skedde vid en extrem temperatur så att spänningar byggts in. På rälsskarvade spår kan orsaken vara att skarven rostat ihop, eller att expansionsutrymme saknas i skarvarna. Dessutom har sådana banor ofta bara grus som ballast, vilket ger mindre motstånd mot rörelser i sidled än makadam. Det är viktigt att kontrollera skarvarna och kapa bort räls vid behov. Solkurvor utlöses ofta av en tågpassage eller en kraftig inbromsning av ett tåg. Ofta sker det i kurvor med en radie mindre än 700 meter. Numera kan man undvika detta genom att använda rälsbefästningar med stor klämkraft ("e-clips") och väl packad makadam som ballast. På utsatta platser, såsom brofästen, kan man ha dilatationsskarvar (se räls) vilka tillåter längdutvidgning utan skarvdunk. Solkurvor uppstår vid: Dålig packning av ballasten (makadamen), för lite ballast eller när lera trängt upp genom ballasten. Dålig befästning av rälsen. Låg klämkraft. Dålig normalisering, det vill säga kompensation för längdutvidgning när rälsen svetsas.En solkurva innebär att ett tåg kan spåra ur. Så skedde exempelvis vid Kåhög sommaren 1970, varvid en värnpliktig från T2 i Skövde omkom.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen