Ledare: Civil värnplikt är ett steg i rätt riktning

Av Tomas Medin Westman
Publicerad 10 januari 2016, 16:03

Inför en civil värnplikt som kan användas för insatser som att ta emot flyktingar, föreslog utrikesminister Margot Wallström under Folk och Försvar på söndagen. ”Det vore ett viktigt steg i rätt riktning”, skriver Aftonbladets Anders Lindberg i en ledare.
Frågan missköttes av den förra regeringen, menar han.
”Reinfeldt lämnade en svältfödd försvarsmakt i arv till nuvarande regering. Anslagen är för låga och personalförsörjningen fungerar inte”.
I nuläget är opinionen stark för att återinföra värnplikten som enligt Lindberg är nödvändig för att klara rekryteringen.
”Den bästa lösningen är troligen någon form av allmän mönstring där man sedan tar ut de mest lämpade och bäst motiverade till tjänstgöring.”

Anders Lindberg: Reinfeldt lämnade ett svältfött försvar

ledare · Aftonbladet

Wallström: ”Bör vara jämställd och ha en militär och civil del”

bakgrund

Värnplikt i Sverige

Wikipedia (sv)

Värnplikt i Sverige infördes 1901 och är tillsammans med civilplikt och allmän tjänsteplikt en del av totalförsvarsplikten. Den 16 juni 2009 fattades beslut om att låta värnplikten i Sverige vila i fredstid, vilket trädde i kraft den 1 juli 2010. Det innebar bland annat att man avskaffade värnpliktsförsvaret och ersatte detta med ett yrkesförsvar. De sista som kallades in i värnplikt 2010 ryckte ut från grundutbildningen i mitten av 2011. Värnplikten i Sverige tillämpades enbart på män. Denna åtskillnad hade stöd i regeringsformen som specifikt undantag från förbud mot könsdiskriminering. Endast en liten del av de värnpliktiga uttogs till militärtjänst från 1990-talet, då det kalla kriget var över, hotbilden mot Sverige ansågs mindre, synen på krig ändrades och man ville spara pengar. Även om värnplikten inte tillämpas så är den idag inte avskaffad.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

Överbefälhavaren: Vi ska säga att vi är bra

Micael Bydén har varit Sveriges överbefälhavare i lite drygt 100 dagar. I en intervju med DN säger han att bilden som målats upp i medier är att försvaret har en väldigt låg förmåga. – Den självbilden har vi lite grand tagit på oss själva, i stället för att berätta vad vi gör och känna hur duktiga vi är. För vi kan mycket, vi har fantastisk personal, vi har högkvalitativa materielsystem, säger han. Han säger också att han tror på en kombination av värnplikt och frivilligt rekryterade soldater. – Jag hoppas att det ska komma förslag så vi kan justera det personalförsörjningssystem vi har så att det blir mer flexibelt med frivillighet och värnplikt. Det behöver inte vara 50–50 utan jag tror på frivillighet i grunden, kombinerat med plikt.

17 januari 2016, 14:21

Ygeman: Skärp kontrollen för inresa i Schengen

Inrikesminister Anders Ygeman talade på rikskonferensen Folk och Försvar i Sälen under tisdagseftermiddagen. Han berörde bland annat hur Sverige och Europa ska stävja vapensmuggling och försäljningen av falska pass. Ministern säger att regeringen vill stärka kontrollen kring Schengen. – Vi vill använda fingeravtryck och ansiktsform som kontroll vid inresa, säger han. Ygeman talade också om id-kontrollerna mellan Danmark och Sverige, som han menar har haft verkan. – Före tog vi emot 10 000 i veckan. Nu tar vi emot 1 000 i veckan. Tänk om det funnits 30 000 människor på gatorna i Malmö. – Vi har ingen anledning att skämmas.

12 januari 2016, 13:00

KD:s vändning: Vill rusta upp psykologiska försvaret

Kristdemokraterna vill rusta upp det psykologiska försvaret. Det meddelar partiledaren Ebba Busch Thor under konferensen Folk och Försvar i Sälen. Partiet var som en del av Alliansen med om att lägga ner styrelsen för psykologiskt försvar 2008. Men nu har partiet alltså vänt i frågan. – Vi föreslår i dag två saker: Dels att vi stärker vår förmåga att bekämpa propagandakrigföring och desinformation. Men också att vi stärker vår förmåga att stoppa cyberattacker och digitala angrepp, säger Ebba Busch Thor till SVT Nyheter.

12 januari 2016, 07:56

ÖB: Ryssland kan slå till snabbt

Nytillträdde ÖB Micael Bydén identifierar inte något direkt militärt angreppshot mot Sverige – men han ser en ökad risk för konfrontation i Sveriges närområde. Det sa han i sitt anförande vid Folk och Försvar konferens i Sälen, rapporterar TT. Bydén konstaterade att Ryssland har visat upp en förmåga att kunna slå till snabbt militärt. Han exemplifierar med landets attacker i Syrien, med hjälp av flyg- och sjöstridskrafter och med kryssningsrobotar. Samtidigt har Ryssland kunnat transportera tung materiel och trupp. – Det här belyser att ett angrepp skulle kunna ske under mycket korta tidsförhållanden även i vårt eget närområde, säger ÖB.

11 januari 2016, 14:33

Folk och Försvar 2016 Ledare Margot Wallström Anders Lindberg Försvarspolitik Försvarsindustri Politik