Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Överlevare från Auschwitz-Birkenau tillbaka på platsen under en minnesceremoni den 27 januari 2017.
Överlevare från Auschwitz-Birkenau tillbaka på platsen under en minnesceremoni den 27 januari 2017. (AGENCJA GAZETA / TT NYHETSBYRÅN)
Förintelsens minnesdag

Ledare: ”Folkmord börjar bland vanligt folk”

Av Elin Joleby
Publicerad: 27 jan. 2017
ANNONS

Vi vill gärna urskilja förövare från oss själva, men vi måste komma ihåg att även nazisterna som begick folkmord var människor som oss. Det skriver Somar Al Naher i en ledartext i Aftonbladet, och hänvisar till tankar från den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt. Det är viktigt, menar Al Naher, att precis som Forum för levande historia skriver, påminnas om vad som kan ske i ett ­samhälle ”när medmänsklighet och ­samhörighet försvinner, och där rasism och främlingsfientlighet tillåts styra”.

DN:s Matilda Molander är inne på samma tema när hon konstaterar att stora tragedier aldrig dyker upp som fullbordade faktum, utan långsamt kommer smygande. Det ställer stora krav på oss, då det inte alltid är tydligt vad som är rätt och fel. ”Den som vågar stå upp för det rätta gör det oftast tvärt emot majoriteten”, skriver hon.

ANNONS
Somar Al Naher: I dag hedras minnet av Förintelsens offer
ledare · Aftonbladet
Matilda Molander: ”Förintelsen kommer inte att hända igen”
ledare · Dagens Nyheter
Erik Fransson: ”Förintelsen får aldrig glömmas”
ledare · www.helagotland.se
Patrik Oksanen: ”Sätt stopp för antisemitismen från islamisterna”
ledare · Gefle Dagblad
”Det började inte med Auschwitz”
debatt · Svenska Dagbladet
David Schreiber: ”Viktigare än någonsin att vi minns Förintelsen”
debatt · Göteborgs-Posten
Göran Rosenberg: ”Skammens gränser flyttades tills Förintelsen blev möjlig”
krönika · Expressen
Ulf Lundén: ”Se upp – Förintelsen kan hända igen”
krönika · Dala-Demokraten

Läs också

Förintelsens minnesdag uppmärksammas
TT
I dag hedras minnet av Förintelsens offer
Aftonbladet
Överlevande berättar
Dagens Nyheter
13 bilder som visar varför vi aldrig får glömma Förintelsen
Expressen
10 anledningar till varför vi aldrig får glömma Förintelsen
Metro

Bakgrund

 
Hannah Arendt
Wikipedia (sv)
Hannah Arendt, född 14 oktober 1906 i Linden, död 4 december 1975 i New York, var en tysk-amerikansk politisk teoretiker med judiskt ursprung. Hon flydde till Paris 1933 efter nazisternas maktövertagande i Tyskland och till USA 1941.
Fakta om Förintelsen
www.levandehistoria.se
SVT:s temasida om Förintelsen
www.svtplay.se
 
Förintelsen
Wikipedia (sv)
Förintelsen var nazisternas program för massmord på judar i Europa under andra världskriget. Namnet är en översättning av tyskans Die Vernichtung. Den judiska benämningen på förintelsen är "Shoah" (hebreiska: השואה; katastrof). På engelska kallas den Holocaust efter grekiska holókaustos (ὁλόκαυστος). På jiddisch används ordet churbn, "förstörelse". Det beräknas att nazisterna under sina 12 år vid makten dödade mellan 5,6 miljoner och 6,3 miljoner judar varav cirka 2,9 miljoner i förintelseläger där många mördades i gaskammare eller dog på grund av misshandel, svält, sjukdomar och hårt arbete. I siffrorna 5,6 – 6,3 miljoner ingår också de cirka en och en halv miljon judar som arkebuserades av bland annat de mobila insatsstyrkorna, Einsatzgruppen, på östfronten och de omkring 800 000 som dog till följd av gettoiseringen. Bland annat historikerna Donald L. Niewyk och Francis R. Nicosia hävdar att begreppet Förintelsen även bör omfatta nazisternas systematiska dödande av andra grupper, som romer, sovjetiska krigsfångar, polacker, civila sovjetmedborgare, homosexuella, handikappade, Jehovas vittnen och andra politiska och religiösa motståndare. Utifrån denna vidare definition skulle den totala summan av offer för Förintelsen vara mellan 11 och 17 miljoner människor. Förintelsen skiljer sig från andra massmord i historien på grund av de systematiska, industriella och statligt organiserade mordmetoderna och ifråga om nazisternas rasideologi som betraktade den germanska "ariska rasen" som en härskarras. Genom de antisemitiska Nürnberglagarna som antogs 1935 påbörjades lagstiftningen som särskilde judar, och även ”zigenare” och ”negrer”, från den tyska så kallade ”ariska” folkgemenskapen. Lagarna, som i sin helhet heter Lagen till skydd för det tyska blodet och den tyska äran, bestämde vem som var av tyskt blod, blandras, heljude, halvjude eller kvartsjude. Äktenskap mellan judar och tyskar förbjöds och judarna fråntogs fullt medborgarskap och förlorade rösträtt och tillträde till offentliga arbeten. Systematisk förföljelse av judar har ägt rum upprepade gånger i historien och omnämns redan i Bibeln, och senare speciellt i Europa, sedan medeltiden. I Tyskland hade många judar antagit tyska efternamn och många, särskilt under 1800-talet, hade även konverterat till kristendomen i sin strävan att integreras och vara "goda tyskar" och förväntade sig därför inte att de skulle förlora sina medborgerliga rättigheter. År 1933 fanns det cirka 525 000 troende judar och 180 000 assimilerade, totalt 790 000 kategoriserade som etniska judar till minst 1/4. Tio år senare var de färre än 32 000. Cirka 300 000 hade lyckats lämna Tyskland på något sätt.
Annons
Ta med familjen på höstlov — upp till 25% rabatt på två nätter hos Elite Hotels, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Förintelsens minnesdagFörintelsenSomar Al NaherLedareDebatt

Ledare: Ryggradslöst att stoppa minnesdag i Höganäs

Kriget i Gaza och dess följder i en svensk kontext är ett av de ämnen som står i fokus på måndagens ledarsidor.

5 februari 2024, 09.36
Förintelsens minnesdag. Här ljus vid Raoul Wallenbergs Plats i Stockhom.

Ministern: Att hedra offren är inte att ta ställning

Att uppmärksamma Förintelsens minnesdag innebär inte att man tar ställning i kriget mellan Israel och Hamas. Det skriver kulturminister Parisa Liljestrand (M) till Dagen med anledning av att Höganäs årliga arrangemang ställdes in.

3 februari 2024, 19.23
Parisa Liljestrand, arkivbild från 26 januari.

Höganäs avstod minnesdag: ”Risk för favorisering”

Oppositionspolitiker i skånska Höganäs riktar kritik mot det politiska styret efter att det ställde in årets arrangemang på Förintelsens minnesdag.

3 februari 2024, 17.53
Arkivbild vid uppmärksammande av Förintelsens minnesdag, 2020.

Kristersson: Hatet frodas i tystnaden – våga säg ifrån

Det smärtar att höra och läsa vittnesmål om antisemitism i Sverige. Det sa statsminister Ulf Kristersson (M) när han talade i Stockholm på Förintelsens minnesdag.

27 januari 2024, 23.03
Statsministern i Stockholms synagoga.