Lindqvists På spåret-ilska: ”Höll på få hjärtslag”
Herman Lindqvist upprörs av att historiekunskaperna tycks bli sämre bland ”medelålders bildade människor”. I en intervju med Svenska Dagbladet nämner författaren hur två deltagare i SVT:s frågeprogram ”På spåret” inte visste vilket Jean-Baptiste Bernadottes svenska kunganamn var.
– De satt och gissade och gissade och så sa de till slut ... Karl XII! (...) Jag höll på att få hjärtslag, säger Lindqvist. Han förklarar också att Bernadotte – även känd som 1800-talsregenten Karl XIV Johan – är hans personliga favorit bland svenska kungar.
bakgrund
Karl XIV Johan
Wikipedia (sv)
Karl XIV Johan, född Jean Bernadotte 26 januari 1763 i Pau, Béarn, Frankrike, död 8 mars 1844 på Stockholms slott, var kung av Sverige och Norge från 1818, i Norge även känd under regentnamnet Karl III Johan. Han gifte sig den 16 augusti 1798 i Paris med Désirée Clary, sedermera svensk-norsk drottning under namnet Desideria, svägerska till Napoleons bror Joseph Bonaparte. Vid ankomsten till Sverige 1810 som furste av Ponte Corvo hade hans fullständiga namn utvecklats till Jean Baptiste Jules (vilket på svenska översattes till Johan Baptist Julius, den namnform som används i Successionsordningen). Namnet Karl fick han efter adoptivfadern Karl XIII.
bakgrund
Karl XII
Wikipedia (sv)
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död.
Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706.
Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning.
Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
bakgrund
På spåret
Wikipedia (sv)
På spåret är ett svenskt årligen återkommande frågesport- och tågresebaserat underhållningsprogram i SVT om fredagskvällarna, introducerat den 5 september 1987.På spåret är ett av Sveriges Televisions största nöjesprogram och är en svensk originalidé. I programmet får svenska kändisar tävla i en frågesport som tar sin utgångspunkt i olika städer. Tittarrekordet ligger på 3,7 miljoner från mars 1990. Tävlingen fortsätter att vara mycket populär och har sänts varje år sedan starten med undantag för 1989, 1992 och 1994.Formatet har sålts till norska TVNorge, där det sändes under namnet Jorda rundt 1998–1999.
bakgrund
Herman Lindqvist (författare)
Wikipedia (sv)
Bror Herman Lindqvist, född 1 april 1943 i Bromma församling i Stockholm, är en svensk journalist, författare och populärhistoriker.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen