Medicinsk-etiska rådet: Svart-vit dödshjälpssyn
Laglig dödshjälp finns i ett drygt tiotal länder och delstater men i Sverige är debatten fortsatt allt för svart-vit. Det skriver företrädare för Statens medicinsk-etiska råd på DN Debatt. Samtidigt har kunskapen inom området vuxit.
I en ny rapport sammanställer rådet kunskapen som finns, utan att ta ställning till om dödshjälp bör införas.
Debattörerna pekar på att det finns ett flertal modeller för dödshjälp och rapporten ska ge faktabaserade slutsatser om förutsättningarna för dem.
”Vi hoppas att minskad oenighet om fakta gör att debatten nyanseras”, skriver de.
Debattörer
- Kjell Asplund, professor emeritus i internmedicin, Umeå universitet, ordförande
- Ingemar Engström, professor i barn- och ungdomspsykiatri, Örebro universitet, sakkunnig
- Michael Lövtrup, utredningssekreterare
- Elisabet Wennlund, läkare, tidigare sjukhusdirektör, sakkunnig
bakgrund
Dödshjälp
Wikipedia (sv)
Eutanasi (ytterst av grekiska ευθανασία euthanasía, av ευ eu, ’gott, väl’, och θανατος thanatos, ’död’) eller dödshjälp är att på medicinsk väg orsaka eller bidra till en patients död på patientens eller nära anhörigs begäran. Eutanasi när det gäller människor anses vara en kontroversiell fråga världen över.
En av de första att argumentera för dödshjälp i Europa var Karl Binding i verket Die Freigabe der Vernichtung Lebensunwertem Lebens (1920).
Vid diskussioner om dödshjälp brukar man skilja mellan dels aktiv och passiv dödshjälp, och dels frivillig, icke frivillig och ofrivillig dödshjälp. Vad som inbegrips i de respektive begreppen kan dock skilja sig åt beroende på vem som diskuterar.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
