Mellin: Ingen vet vad den svenska modellen är

Av Martin Mederyd Hårdh
Publicerad 16 mars 2016, 17:40

Alla hyllar den – men ingen kan definiera den, inte ens nationalencyklopedin. Aftonbladets Lena Mellin skriver om ”den svenska modellen” och om hur inte ens statsminister Stefan Löfven (S) verkar veta vad det innebär.
I en intervju med Socialdemokraternas medlemstidning pekade han ut tre ben för modellen. I ett tal åtta dagar senare pekade han ut tre andra.
”Vad som är den svenska modellen är alltså vagt i konturerna. Utom att alla tycker den är bra och tolkar den lite som de vill”, skriver Mellin.
Två saker återkommer dock i diskussionerna, påpekar hon: Att fack och arbetsgivare gör upp om villkoren på arbetsmarknaden och den skattefinansierade välfärden.
Regeringen och Allianspartierna dividerar, medan Mellin noterar att subventionerade anställningar inte varit någon succé oavsett namn.
”To be continued. Slaget om den svenska modellen rymmer en ideologisk dimension som alla, från vänster till höger, gillar. Även om väljarna gäspar käkarna ur led.”

Lena Mellin: Partiledarna möts i dag i debatt om något som ingen vet vad det är

analys · Aftonbladet

K-G Bergström: Löfven sa att Alliansen vill sänka skatterna med miljarder – fel, de har ingen gemensam skattepolitik

analys · Expressen

Batras utspel om att inte lagstifta om lägre löner skapar konflikt inom Alliansen

Sveriges Radio

Löfven: ”Vi socialdemokrater kommer aldrig att acceptera statligt satta fattiglöner”

Centerpartiets strategi: Så split mellan S och MP

Expressen

bakgrund

”Den svenska modellen” enligt Wikipedia

Wikipedia (sv)

Den svenska modellen i dess moderna tappning växte fram under 1930-talet som en kompromiss mellan marknadsekonomiska/kapitalistiska intressen av ekonomisk tillväxt och lönsamhet och den av socialdemokrater och socialliberaler drivna socialpolitiska utjämningssträvanden, idén om folkhemmet, som resulterade i ett slags oskrivet samhällskontrakt. Modellen anses av flera historiker (Maths Isacson, Eva Österberg och Ulf Olsson) ha idémässiga rötter i en samförståndskultur i 1800-talets bonde- och brukssamhällen, men också (Jan O. Berg, Anders Kjellberg) i det tidiga 1900-talets första överenskommelser mellan arbetsmarknadsparterna, verkstadsavtalet 1905 och decemberkompromissen 1906.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

SKR missnöjda med AF – vill ta ansvaret för nyanlända

Sveriges kommuner och regioner (SKR) är missnöjda med regeringens och Arbetsförmedlingens arbete med att minska arbetslösheten bland nyanlända. Det framgår av ett brev som SKR adresserat till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), skriver TT.

Nobelpristagare varnar för sänkta löner för nyanlända

Nobelpristagaren i ekonomi, Joseph Stiglitz, varnar för att sänka lönerna för att få in nyanlända på den svenska arbetsmarknaden. Det sa han i samband med ett seminarium på biståndsmyndigheten Sida i dag. Enligt Stiglitz är Tysklands modell med minilöner inte framgångsrik utan ett varnande exempel. – Tyskland ser bara bra ut om man jämför med hur dåligt det gått för de svaga euroländerna. För det andra har den tyska framgången skett på bekostnad av de andra. Sydeuropas underskott är bara en spegelbild av det tyska överskottet. Enligt Columbiaprofessorn skulle inrikes föddas löner också pressas ned om nyanlända fick lägre ingångslöner. På det sättet skulle konsekvenserna av lönesänkningar bli ökad invandringsfientlighet, tror han.

Källor: Löfvens plan för enkla jobb har kört i diket

Statsminister Stefan Löfvens plan att ta fram en ny politik för att skapa ”enkla jobb” har mer eller mindre havererat, skriver Dagens Industri. Enligt tidningens uppgifter har det visat sig omöjligt att få med LO på tåget. ”Protesterna blev så enormt mycket större än vad de kunde tro”, säger en centralt placerad källa inom LO till DI. Det finns enligt tidningen också ett utbrett motstånd till att näringsminister Mikael Damberg, som anses som högerstämplad, har fått uppdraget. Några nya enkla jobb tycks helt enkelt inte längre finnas i sikte för regeringen, som i stället uppges inrikta sig på att förenkla de stödsystem som redan i dag finns för att anställa de arbetslösa som har liten chans att få jobb.

Hårdare tag för att få invandrade kvinnor i arbete

Invandrade kvinnor har svårare än män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, visar statistik från Arbetsförmedlingen. I en OECD-utredning skriver den ekonomiska samarbetsorganisationen att regeringen borde fokusera extra på att hjälpa den gruppen. – Det som behöver göras är att möta dem som har riktigt låg utbildningsnivå, för många av dessa är kvinnor. Det är också jätteviktigt att kombinera svenskutbildning med att vara på en arbetsplats, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till TT.

Jobbförslagen för nyanlända Lena Mellin Stefan Löfven Socialdemokraterna Alliansen Välfärd Politik