Polisen misstänker mord efter att en död kvinna har påträffats i en lägenhet i Alingsås. Platsen har spärrats av för teknisk undersökning och två personer är hämtade till förhör, skriver polisen i sin händelserapport.
Fler ska kunna avtjäna sina straff i hemmiljö anser Kriminalvården som vill minska överbeläggningen i svenska fängelser genom att sätta fler dömda i fotboja, skriver TT. Enligt Kriminalvården skulle en effektivare bevakning kunna ske via GPS vilket idag inte är tillåtet.
– Tekniken har gått förbi lagstiftningen. Man skulle i dag kunna sätta andra villkor och kontrollera dem elektroniskt, säger Elisabeth Lager, chefsjurist på Kriminalvården.
Myndigheten vill också att de som döms till straff på upp till ett år ska kunna ansöka om fotboja.
En tydlig nedgång i antalet häktade personer syns under sommarmånaderna, visar en genomgång av medelbeläggningen på svenska häkten per månad som SvD har gjort.
Före detta överåklagaren Sven-Erik Alhem, numera Brottsofferjourens ordförande, tror att förklaringen är att rättsväsendet helt enkelt har ledigt.
– Semesterlediga poliser griper väldigt sällan bovar och utreder brott, även om det händer, säger han till tidningen.
Det beslagtagna brittiska fartyget, som tillhör svenska bolaget Stena Bulk, ska ha varit med om en olycka med en iransk fiskebåt – och sedan ignorerat nödsignalerna, uppger Irans nyhetsbyrå Fars enligt Reuters.
Oljetankern är nu vid Bandar Abbas hamn och alla 23 besättningsmedlemmar kommer förbli där tills utredningen är färdig.
Fartyget beslagtogs på fredagen och enligt Irans revolutionsgarde hade fartyget brutit mot ”internationella sjöfartsregler”.
Det andra fartyget som påstods ha konfiskerats i Hormuzsundet under fredagskvällen har släppts och har kunnat fortsätta sin resa. Det säger ägarna till det Liberiaflaggade fartyget enligt Sky News. Enligt uttalandet är alla i besättningen säkra.
Militärkällor säger också till den iranska nyhetsbyrån Tasnim att Irans revolutionsgarde, som tidigare under dagen beslagtog ett svenskägt fartyg, inte tog det andra fartyget i beslag. Det rapporterar The Guardian.
– Trots rapporterna har fartyget inte beslagtagits [...] och det kunde fortsätta sin resa efter att ha varnats för säkerhetsproblem av iranska styrkor, säger militärkällorna.
Tidigare under kvällen hävdade Storbritannien att Iran beslagtagit båda fartygen.
Oljetankern som nu har kunnat fortsätta sin resa heter Mesdar. Tidigare under kvällen visade radarbilder från platsen hur fartyget gjorde en kraftig styrbordsgir mot det iranska fastlandet, strax efter det att ett annat fartyg konfiskerats.
Iran har beslagtagit ett andra fartyg i Hormuzsundet, säger Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt i ett uttalande, rapporterar CNBC.
– Jag är extremt oroad, säger Hunt i uttalandet.
– De här beslagen är oacceptabla. Det är nödvändigt att navigationsfriheten upprätthålls och att alla fartyg kan röra sig fritt i regionen, fortsätter han.
Det är nu det brittiskägda Liberiaflaggade fartyget Mesdar som har beslagtagits. Det skedde enligt Reuters bara 40 minuter efter det att ett svenskägt brittiskflaggat fartyg beslagtagits i området.
USA vill skicka soldater till Saudiarabien för att upprätthålla säkerheten i Persiska viken, uppger en saudisk talesperson via statliga nyhetsbyrån SPA.
Även Pentagon bekräftar att USA vill skicka trupper till regionen med anledningen av de ökade spänningarna i relationen med Iran. Under fredagen beslagtog Iran två fartyg i Hormuzsundet, men släppte senare ett av dem.
Saudiarabiens kung Salman bin Abdul Aziz har godkänt att amerikanska trupper kommer till landet, enligt SPA.
Efter att ett brittiskt fartyg beslagtagits i Hormuzsundet av Iran fördömer USA agerandet som man kallar för ”eskalerande våld”, rapporterar flera medier.
– Det här är andra gången på bara lite mer än en vecka som Storbritannien har varit måltavla för eskalerande våld från den iranska regimen, säger Garrett Marquis, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd.
Det brittiskflaggade fartyget tillhör det svenska rederiet Stena Bulk. Irans revolutionsgarde anklagar fartyget för att ha brutit mot internationella sjöfartsregler.
Irans konfiskering av den svenskägda oljetankern i Hormuzsundet är en markering mot Storbritannien och Saudiarabien. Det säger Rouzbeh Parsi, Mellanösterexpert på Lunds universitet, till SVT Nyheter.
– Storbritannien ses som en av spelarna som står USA väldigt nära, säger han.
Det saknas pengar till många rymdprojekt och det hotar forskning och företag i Västsverige, rapporterar GP.
– Så här tufft har läget inte varit tidigare, säger Anna Rathsman, generaldirektör på statliga Rymdstyrelsen till tidningen.
Rymdstyrelsen vill ha 150 miljoner kronor i anslagshöjning men det kräver att regeringen kommer överens med C och L om pengarna, annars riskerar projekt att stanna upp, vilket oroar branschen, skriver GP.
Före århundradets slut kommer vi att kunna utvinna viktiga mineraler och sällsynta jordartsmetaller från månen. Det säger Nasa-chefen Jim Bridenstine till CNBC.
– Det kan finnas tonvis av sällsynta jordartsmetaller på månen som är oerhört värdefulla på jorden, säger Bridenstine.
Han hävdar det är realistiskt att tro att mineralerna kommer att börja utvinnas inom några decennier mot bakgrund av de gigantiska privata investeringar som görs i rymdbranschen. Bridenstine lyfter särskilt fram satsningarna från entreprenörer som Jeff Bezos, Elon Musk och Richard Branson .
Opinion Sverige borde ha som mål att skicka en svensk till Mars under 2030-talet. Det skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (L) på GT:s debattsida.
Han tar upp att det i morgon, lördag, är ett halvt århundrade sedan en människa för första gången landade på månen.
Haddad vill att målen i rymdstrategin vässas och att rymdlagen moderniseras. Där ingår det bland annat att satsa på fler astronauter och rymdturism.
”Sverige har tidigare visat att man kan räkna med oss i rymdsammanhang. Med rätt prioriteringar och höga ambitioner kan vi uppnå resultat”, skriver han.
Det tog sju år för Basic Instinct-skådespelaren Sharon Stone att återhämta sig efter att hon drabbats av en stor stroke, berättar hon för Variety. Vägen tillbaka till Hollywood har inte varit lätt.
– Folk behandlade mig på ett sätt som var brutalt ovänligt, säger 61-åringen som engagerar sig för att göra folk medvetna om hjärnskador.
Samtidigt genomgick hon en vårdnadskonflikt och hade ekonomiska bekymmer. Från att ha varit en hyllad skådespelare hamnde hon på botten, säger Stone till Variety och jämför sin situation med prinsessan Dianas.
– Vi var så berömda – hon dog och jag fick en stroke. Vi glömdes bort.
Fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic säger i en lång intervju med ESPN att han inte åkte till USA för att sparka in en massa mål – utan av en större anledning.
– Jag kom för att jag vill visa vad fotboll handlar om, säger han.
Ibrahimovic berättar vidare att han sa till Los Angeles Galaxy inför värvningen att om de inte var nöjda efter en månad så kunde kontraktet rivas.
Och på frågan om han fortfarande har framtidsdrömmar svarar han:
– Jag behöver inte drömma. Jag är drömmen.
Hela intervju med fotbollsstjärnan finns längre ner.
Animefans sörjer efter den anlagda branden i animationsstudion Kyoto Animations i Japan – och kallar det för en terrorattack mot branschen, rapporterar AFP. Animefans världen över har twittrat sitt stöd till de drabbade under hashtaggarna #KyoAniStrong och #PrayForKyoAni.
– Det här är en attack mot oss alla som jobbar i branschen. Vi känner alla varandra, säger Henry Thurlow, en amerikansk animatör och regissör bosatt i Japan.
Anime och manga är några av Japans mest kända kulturexporter och en viktig nyckel i landets planer för att öka turistnäringen. Studion är känd för filmer som ”Full Metal Panic”, ”K-on” och ”Clannad”.
41-åringen som misstänks ha anlagt en brand som dödat minst 33 personer hos animeringsstudion Kyoto Animations i Japan är tidigare dömd för rån – och har behandlats för psykisk ohälsa, rapporterar Reuters. 2012 dömdes han till 3,5 års fängelse för att ha rånat en livsmedelsbutik.
Opinion I dag är det exakt femtio år sedan astronauten Neil Armstrong som första människa satte sin fot på månen, vilket flera lokala ledarsidor tar upp.
Armstrongs citat om att månlandningen var ett jättekliv för mänskligheten är något som nämns. Hans Stigsson skriver i en ledarkrönika på Norrköpings Tidningar att Armstrong naturligtvis hade i rätt i det han sa.
”Med månlandningen skulle en ny era börja, en era då mänskligheten steg för steg erövrade rymden”, skriver han.
Månlandningen är därför värd att fira på alla vis, anser Östgöta Correspondentens ledarskribent Daniel Persson. Bedriften har lett till att människor blivit mer intresserade av att upptäcka mer. Han tar upp att även flera företag är på god väg att ta sig ut i rymden, även om många än så länge är underleverantörer till framför allt Nasa.
”Men med lite mer tid lär de ta över och driva utvecklingen både snabbare och billigare. Det ligger helt enkelt i människans natur”, skriver han.
Södermanlands Nyheters ledarskribent Linnea Hylén håller med. Hon anser att månlandningen ger hopp om framtiden, en framtid där vi aldrig slutar utforska. Då var det månen – nu är siktet inriktat på planeten Mars.
Opinion Rymdteknik finns invävd i allt från bilar till smartphones – och en värld utan rymdteknik skulle vara otänkbar i dag, skriver docenten Per Frankelius i samband med femtioårsfirandet av månlandningen på DN Debatt.
Tekniken slukar dock betydande ekonomiska resurser, samtidigt som ”långt ifrån all rymdteknik bidrar till positiva värden för vår planet”. Frankelius uppmanar därför såväl politiker som medborgare att ha en strategi för att ta tillvara på den teknik som finns nu och i framtiden, samt inrikta den mot områden där den ”verkligen kan skapa nytta för mänskligheten – här på jorden”.
600 miljoner människor, en femtedel av jordens befolkning år 1969, fick se direktsända tv-bilder från när de första människorna satte sin fot på månen. Det var möjligt tack vare radioteleskopet i Parkes i New South Wales i Australien, rapporterar BBC i ett tv-inslag från platsen.
David Cooke, som arbetade som ingenjör på platsen den dagen, säger att han inte var särskilt nervös.
– Vi riktade våra teleskop mot månen och signalerna kom in med rätt frekvens och där var bilderna. Ett stort jubel utbröt, säger Cooke i inslaget.
Nasa hade valt ut tre platser på jorden som skulle ta emot signalerna, men enligt BBC kom nästan alla livebilder från teleskopet i Parkes. I morgon är det på dagen 50 år sedan månlandningen.
