Myterna kring de nya AI-reglerna – så bör ni tänka

EU:s nya AI-förordning ställer nya krav på svenska företag. Men vad gäller egentligen och hur kan ni se det som en möjlighet och inte en börda? Charlotte Arnell är juridisk rådgivare på PwC och rätar ut de tre vanligaste missförstånden kring de nya reglerna.

Nej, syftet är det rakt motsatta. Reglernas mål är att främja tillförlitlig AI-användning, stödja innovation och säkerställa fri rörlighet på marknaden. Förordningen skapar ett gemensamt regelverk som skyddar
grundläggande rättigheter och ger små och medelstora företag möjlighet att utveckla och testa AI-system under kontrollerade former. Om du tar ditt ansvar visar du era kunder och investerare att du tar hållbar AI på allvar.

De nya reglerna kräver ett omfattande förändringsarbete som spänner över juridik, teknik, säkerhet och ledning. Dessutom omfattas du av reglerna även om du inte utvecklar egna AI-system – användning av AI genom
tredjepartslösningar, molntjänster och inbäddade funktioner räcker för att
skyldigheterna ska gälla. Om det finns minsta osäkerhet är det viktigt att göra en inventering och sedan se förändringsarbetet som ett kraftfullt strategiskt verktyg.

Det kanske mest utbredda missförståndet. Förbud mot oacceptabel AI-användning gäller redan och huvuddelen av kraven börjar tillämpas i augusti i år. Dessutom tillkommer fler krav kopplade till produktlagstiftningen nästa år. Regelverket kräver stora förändringar i arbetssätt, teknik och transparens och att börja nu ger dig tid att inte bara uppfylla kraven utan äve att bygga en robust och hållbar AI-strategi som skapar verkligt värde.