Namnbytet kan tvinga fram nyval i Makedonien
Efter helgens folkomröstning är det nu upp till Makedoniens parlament att besluta om landet ska byta namn eller inte. Två tredjedelar måste rösta för bytet vilket innebär att premiärminister Zoran Zaev måste locka över nio ledamöter från oppositionen för att förslaget ska gå igenom, skriver TT.
Zaev har lovat att utlysa nyval om han inte lyckas få igenom namnbytet och han har sagt att han sätter en deadline på en vecka.
Bara en tredjedel av de röstberättigade valde att rösta i folkomröstningen. Över 90 procent av dem röstade för ett namnbyte.
bakgrund
Makedonska namnkonflikten
Wikipedia (sv)
Den makedonska namnkonflikten är en politisk dispyt mellan Grekland och Makedonien. Dispyten har sitt ursprung i att Grekland hävdar exklusiv rätt till att använda det geografiska namnet 'Makedonien' och att det bör vara reserverat enkom för det historiska landskapet Makedonien i norra Grekland. Den makedonska namnkonflikten härrör från år 1946 men kulminerade och aktualiserades i samband med Jugoslaviens upplösning år 1991 då den tidigare jugoslaviska delrepubliken Makedonien förklarade sig självständig under det konstitutionella namnet "Republiken Makedonien". Grekland erkänner inte detta namn utan kallar staten officiellt för "den före detta jugoslaviska republiken Makedonien" vilket också är det namn som provisoriskt (i väntan på konfliktens lösning) används av flera internationella organisationer, däribland Förenta nationerna.
I juni 2018 skrev ländernas premiärministrar under ett avtal där Makedonien byter namn till Nordmakedonien. Innan avtalet träder i kraft behöver det godkännas i båda ländernas parlament.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
