Nobelpriset i fysik går till forskning på svarta hål
Nobelpriset i fysik delas mellan Roger Penrose, Reinhard Genzel och Andrea Ghez för sin rymdforskning.
Penrose prisas för att ha visat att den allmänna relativitetsteorin leder till att svarta hål kan bildas. Genzel och Ghez prisas för att de upptäckte att något osynligt och extremt tungt styr stjärnornas kretslopp närmast mitten av vår egen galax, Vintergatan. Ett supermassivt svart hål är den enda i dag kända förklaringen, skriver Kungliga Vetenskapsakademien.
bakgrund
Nobelpriset i fysik
Wikipedia (sv)
Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente. Alfred Nobel specificerade att ett av prisen skulle gå till den som under det gångna året "inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning".Pristagare utses i början av oktober varje år av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien, och utdelas 10 december i Stockholms Konserthus då pristagarna får motta priset ur konungens hand. Priset har utdelats sedan 1901.
Bland de 209 personer som fram till och med 2018 har mottagit Nobelpriset i fysik har endast tre varit kvinnor. Den senaste är Donna Strickland som 2018 fick Nobelpriset för en metod att generera högintensiva, ultrakorta laserpulser. Den yngsta pristagaren är Lawrence Bragg som var 25 år när han 1915 tilldelades priset tillsammans med sin far för upptäckten av röntgenkristallografi och Braggs lag. Den äldsta pristagaren är Arthur Ashkin som var 96 år när han 2018 tilldelades priset för sin uppfinning av optiska pincetter och deras tillämpning på biologiska system. John Bardeen är den enda som har tilldelats priset två gånger, 1957 och 1972.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen