Hem
(Sue Ogrocki / TT / NTB Scanpix)

Ny NRA-ordförande central i Iran-Contras-affären

Den amerikanska vapenlobbyn NRA har fått en ny ordförande, Oliver North. Det meddelade organisationen på måndagen, skriver CNN.

North har varit medarbetare på Fox News och var central figur i Iran-Contras-affären på 1980-talet, då han som anställd på NSA drog upp riktlinjerna för den andra delen i planen, att stödja Contras-rebellerna i Nicaragua.

I ett uttalande säger vd:n Wayne Le Pierre att North har förmågan att ”orubbligt stå kvar och kämpa för de stora friheter han har försvarat hela sitt liv”.

bakgrund
 
Oliver North
Wikipedia (sv)
Oliver North, född 7 oktober 1943 i San Antonio, Texas, är en amerikansk före detta överstelöjtnant i marinkåren och medarbetare i president Ronald Reagans nationella säkerhetsrådsstab, samt numera författare och mediapersonlighet. North tjänstgjorde i marinkåren i Vietnamkriget och belönades med flera dekorationer, såsom Silver Star, Bronze Star och Purple Heart. Han hade sedan en rad olika uppdrag innan han studerade vid Naval War College i Newport, Rhode Island varifrån han tog masterexamen 1981. Därefter arbetade North vid nationella säkerhetsrådets stab. 1983 blev han befordrad till överstelöjtnant. Under sin tid vid NSC var han centralt inblandad, tillsammans med Robert McFarlane, John Poindexter och William Casey i Iran-Contras-affären 1985–1987. Han ledde operationerna med att i hemlighet sälja vapen till ärkefienden Iran för att försöka utverka frisläppande av dåtidens amerikanska gisslan i Libanon. Operationerna gick också ut på att militärt stödja contrasgerillan som bekämpade sandinisterna i Nicaragua. Både dessa handlingar var klara brott mot kongressens lagar. Oliver North är i dag bland annat verksam som militär rådgivare till den amerikanska tv-kanalen FOX News Channel där han på söndagar har ett historieprogram med krigstema som kallas War Stories, och han har även nått viss popularitet som författare, dels av faktaböcker, dels av militärromaner. North har även gjort cameoframträdanden som sig själv i TV-serien På heder och samvete.
bakgrund
 
Iran–Contras-affären
Wikipedia (sv)
Iran–Contras-affären, även kallat Irangate var en politisk skandal i USA som uppdagades i november 1986. Under Ronald Reagans presidentskap hade högre regeringstjänstemän i hemlighet underlättat försäljning av vapen till Iran, som var föremål för ett vapenembargo. Vissa amerikanska tjänstemän hoppades också på att vapenförsäljningen skulle säkra frisläppandet av gisslan och tillåta amerikanska underrättelsetjänster att finansiera nicaraguanska Contras. Enligt Boland Amendment hade ytterligare finansiering av Contras av regeringen förbjudits av kongressen. Skandalen började som en operation för att frigöra sju amerikanska gisslan som hölls av en grupp med band till Islamiska revolutionsgardet. Det var planerat att Israel skulle skicka vapen till Iran, och då skulle USA proviantera Israel och få den israeliska betalningen. De iranska mottagarna lovade att göra allt som stod i deras makt för att uppnå frisläppande av den amerikanska gisslan. Planen förvärrades till en 'vapen-för-gisslan'-plan där medlemmar av den verkställande makten sålde vapen till Iran i utbyte mot frigivning av de amerikanska gisslan. Stora ändringar i planen hade utarbetats av överstelöjtnant Oliver North i det Nationella säkerhetsrådet i slutet av 1985, i vilken en del av intäkterna från vapenförsäljningen avleddes för att finansiera antisandinisterna och antikommunistiska rebeller eller Contras i Nicaragua.Då president Ronald Reagan var en supporter av Contras, hittades inte några avgörande bevis som visade att han godkände avledningen av medel från den iranska vapenförsäljningen till Contras. Till denna dag är det oklart exakt vad Reagan visste och när, och om vapenförsäljning motiverades av hans önskan att rädda den amerikanska gisslan. Efter vapenförsäljningen avslöjades i november 1986 talade Reagan på nationell TV och konstaterade att vapenöverföringarna faktiskt hade förekommit, men att USA inte bytt vapen mot gisslan. Utredningen försvårades när stora volymer av dokument som rörde skandalen förstördes eller undanhölls för utredare av Reaganadministrationens tjänstemän. Den 4 mars 1987 återvände Reagan till etern i ett nationellt TV-tal där han tog fullt ansvar för eventuella åtgärder som han inte kände till, och erkände att "det som började som en strategisk öppning till Iran försämrades i dess genomförande, till en vapenhandel mot gisslan."Flera utredningar följde, inklusive den av USA:s kongress och den av Reagans utsedda Towerkommissionen. Ingen av dem fann några bevis för att president Reagan själv visste omfattningen av de flera programmen. Till slut åtalades fjorton tjänstemän, inklusive dåvarande försvarsminister Caspar Weinberger. Detta resulterade i elva fällande domar, av vilka några överläts efter överklagande. Resten av de som åtalats eller dömts blev alla benådade under de sista dagarna av George H.W. Bushs presidentskap, som hade varit vicepresident vid tiden för affären.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen