Nyanlända räddar hotad tågsträcka
Länge såg järnvägstrafiken mellan Linköping och Västervik ut att vara hotad på grund av sviktande resesiffror. Men Trafikverket har vänt om i frågan och lovar att behålla Tjustbanan och Stångådalsbanan, skriver Corren. Den främsta orsaken är att nyanlända bidragit till att öka resandet kraftigt i regionen, med upp till 60 procent på vissa sträckor.
– Ska man hårddra det så kan man säga att antalet nyanlända har räddat både Tjustbanan och Stångådalsbanan. När vi släpper resandesiffror som visar på sådana ökningar så kan man inte lägga ner linjer, säger Ulf Nilsson (S), ordförande i Kalmar läns trafiknämnd till Västerviks Tidning.
bakgrund
Tjustbanan
Wikipedia (sv)
Tjustbanan är en järnväg mellan Linköping och Västervik via Åtvidaberg. Benämningen började användas på 1990-talet. Delen Linköping - Bjärka-Säby delas med Stångådalsbanan. Järnvägen är oelektrifierad och normalspårig (1435 mm). Kilometerna allra närmast Västervik, från stationen Jenny och österut, är emellertid ett treskensspår, som tillåter tåg från den 891 mm breda järnvägen från Hultsfred (trafikerad sommartid under turisttrafikkoncept) att färdas på samma bana. Sveriges första biogasdrivna tåg kördes på Tjustbanan. Banans signalsystem är av System R, vilket innebär att lokförarens körbesked kommer via radio istället för via optiska signaler och/eller balis. Detta fungerar ungefär som en tidig prototyp av ERTMS nivå två. Banan måste byta till ERTMS senast cirka 2019 då stambanan vid Linköping får detta system, annars skulle Tjustbanans tåg inte kunna gå till Linköping.
Tjustbanans framtid är i nuläget en viktig fråga för regionen i termer av regionförstoring och möjlighet till stärkt arbetsmarknad genom förbättrade pendlingsmöjligheter.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen