Vi behöver utgå från gemensamma fakta

Kära läsare,

Det svåra i dag är inte att hitta information. Det svåra är att veta vad som stämmer, vad som är viktigt – och vilka perspektiv som saknas i det egna flödet.

Varje dag möter vi tusentals rubriker, klipp, påståenden och kommentarer. Algoritmer premierar sådant som väcker starka känslor och tydliga konflikter. Samtidigt finns aktörer som har ett intresse av att förstärka just den typen av motsättningar.

I ett sådant informationslandskap blir det lätt att söka sig till det som bekräftar den egna världsbilden. Och lätt att börja tvivla på allt annat.

Vi ser också hur allt fler hävdar att oberoende eller objektiv journalistik egentligen inte existerar. Att alla medier i grunden bara representerar olika politiska läger, identiteter eller agendor.

Den synen på nyhetsmedier är en farlig utveckling.

* * *

En demokrati blir självklart bättre av att alla människor inte tycker lika. Men det kräver också att människor, åtminstone i stora drag, kan enas om vad som faktiskt har hänt.

Annars riskerar vi till slut att leva i helt olika verkligheter – det som brukar kallas epistemisk fragmentering.

De flesta människor accepterar till exempel att en historielärare kan försöka undervisa sakligt om andra världskriget eller kalla kriget, även om ingen människa är helt fri från perspektiv och begränsningar.

På samma sätt accepterar vi normalt att en lärare i samhällskunskap kan försöka förklara demokrati eller internationella konflikter på ett rättvist och faktabaserat sätt – även när människor tycker olika i frågorna.

* * *

Journalistik fungerar på liknande sätt.

Det betyder inte att journalistik är perfekt. Journalister gör misstag. Urval och vinklar kan diskuteras. Fullständig objektivitet är svår – kanske omöjlig – att uppnå fullt ut.

Men att något är svårt betyder inte att det är meningslöst att försöka göra sitt bästa.

Vi lyckas förstås inte alltid perfekt. Men målet är att så hederligt, öppet och rättvist som möjligt försöka beskriva världen som den faktiskt är – och nyheterna så som de utvecklas.

För att lyckas med det har vi på Omni 25 skickliga nyhetsredaktörer. Och vi har gedigna journalistiska processer.

För att värdera nyheter.

För att kontrollera och verifiera uppgifter.

För att visa flera perspektiv.

Och för att på ett begripligt sätt förklara vad som har hänt.

* * *

Journalistikens uppgift är inte bara att återge olika påståenden, utan också att kontrollera vad som faktiskt stämmer. När Putin kallar kriget i Ukraina för en ”särskild militär operation” kallar vi det vid dess rätta namn: Den ryska invasionen av Ukraina. När Trump hävdar att han förlorade valet 2020 på grund av valfusk berättar vi att det saknar stöd och är falskt.

Journalistikens uppgift är att kalla en spade för en spade. Att kalla ett falskt påstående för falskt är inte partiskhet. Det är en del av uppdraget. Att redovisa fakta är inte att ta ställning, även om fakta i sig kan få politiska konsekvenser.

När en SD-riksdagsledamot misstänks för narkotikabrott är det journalistikens uppgift att rapportera om det. När Socialdemokraternas lotteriverksamhet granskas för försäljningsmetoder riktade mot äldre är det också journalistikens uppgift att berätta om det. Att redovisa verifierade fakta är inte att ta politisk ställning.

* * *

Omni skapades för en ny generation nyhetsläsare – människor som konsumerar nyheter på ett helt annat sätt, dessutom i mobilen. Våra läsare uppskattar att vi håller oss borta från klickfiske och sensationsjournalistik. Att vi tydligt skiljer på det som är bekräftat och det som är obekräftat.

Våra läsare nöjer sig inte med nyheter från en enda källa, utan uppskattar och ser nyttan i flera perspektiv. Vi tror inte att lösningen på dagens informationskaos är färre perspektiv. Vi tror att människor blir klokare av fler perspektiv – och gemensamma fakta.

I dagens svenska mediedebatt beskrivs journalistik allt oftare som om varje försök till saklighet eller opartiskhet vore omöjligt. Som om alla nyheter egentligen bara handlade om politisk grupptillhörighet. En del menar att lösningen är ännu mer positionerad journalistik från olika läger.

Vi tror snarare att samhället behöver aktörer som, likt Omni, hjälper människor att orientera sig mellan perspektiv och verifiera uppgifter. Nyhetsförmedlingens viktigaste uppgift är att på ett hederligt sätt berätta vad som faktiskt har hänt.

* * *

För när nyhetsförmedling beskrivs och kritiseras som propaganda blir det till slut svårt att ens ha en gemensam diskussion om samhället. När människor inte längre kan enas om grundläggande fakta blir det också svårare att förstå varandra, lita på varandra – och föra ett gemensamt samtal.

Markus Gustafsson
chefredaktör, Omni