På onsdagen inleddes Kanadas valrörelse officiellt med att landets premiärminister Justin Trudeau bad om att parlamentet skulle upplösas, rapporterar AFP.
Nu har Liberala partiet, som han är ledare för, sex veckor på sig att kampanja i vad som enligt analytiker ser ut att bli ett jämnt lopp mot flera partier på båda sidor om det politiska spektrat.
Sverigedemokraterna hamnar i topp tre bland alla partier när väljarna ska lista förtroende för partierna i nio av de tio viktigaste politiska frågorna, visar Novus nya förtroendemätning.
– Nu kan man inte längre säga att Sverigedemokraterna är ett enfrågeparti som bara kretsar kring invandringsfrågan, säger Torbjörn Sjöström, som är vd på Novus, till SVT Nyheter.
SD:s Henrik Vinge anser att mätningen är ett erkännande för partiet.
– Jag tror att det har blivit så här för att Sverigedemokraterna har kunnat peka på flera samhällsproblem som andra kanske inte har velat ta upp, säger Vinge.
Svenska folkets förtroende för flera ministrar sjunker, enligt en mätning från SVT/Novus. Bland annat kan man konstatera en statistiskt signifikant minskning av förtroendet för statsminister Stefan Löfven.
29 procent svarar att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för Löfven, en minskning med 5 procentenheter jämfört med i januari. Även energiminister Anders Ygeman (S), EU-minister Hans Dahlgren (S), biståndsminister Peter Eriksson (MP) och landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) har drabbats av förtroendetapp.
Förtroendet för civilminister Ardalan Shekarabi (S) har dock ökat, från 10 procent till 17 procent.
Närvaron av utländska styrkor skapar osäkerhet i Gulfregionen. Det säger Irans president Hassan Rouhani i ett tv-sänt tal, rapporterar flera medier.
Uttalandet görs efter att USA gett besked om en militär förstärkning i Saudiarabien och Förenade arabemiraten. Det som en konsekvens av förra helgens drönarattacker mot saudiska oljeanläggningar, vilka Saudiarabien och USA skyller på Iran. Iran nekar dock till inblandning.
Rohani uppmanar i talet andra länder i regionen att hålla sig borta.
– De borde inte göra vår region till platsen för en vapenkapprustning, säger han.
Precis som vid tidigare tillfällen där USA sett ut att gå mot krig har Trump till slut valt att avstå från en upptrappning – även denna gång efter drönarattackerna mot Saudiarabien som Iran beskylls för, skriver Michael Winiarski på DN.
Ett krig i Persiska viken skulle drabba amerikanska konsumenter när oljepriset chockhöjs – och vara förödande för presidentens chanser att bli återvald, menar han.
Från att först ha sagt sig vara redo att anfalla Iran när som helst, vill Trump nu vänta på vad Saudiarabien gör. The Economist menar att detta ständiga velande har skadat USA:s anseende och förmåga att sätta press i Mellanöstern.
Jenny Nordberg på SvD menar att att när Trump hotar Iran med krig så är det han själv som blir förödmjukad. Krigshoten blev till slut några fler sanktioner, ännu ett amerikanskt krigsfartyg i Persiska viken och några fler amerikanska soldater i Saudiarabien. Samtidigt har Iran lyckats pressa upp oljepriserna på längre sikt – och hon tror att situationen bara kommer bli värre.
Saudiarabiens utrikesminister Adel al-Jubeir säger i en intervju med brittiska Sky News att kungadömet kommer göra allt som krävs för att bemöta Irans hot. Vidare säger han att Saudiarabien har ett ansvar gentemot sina medborgare att försvara sig själv med alla tillåtna medel.
– Men att förbereda sig för krig ska alltid vara ens sista alternativ, säger han.
Irans generalmajor Hossein Salami har tidigare under dagen sagt att Iran är redo att ”förgöra” vem som än vågar sig på ett anfall mot landet.
Boris Johnson kommer bli tvungen att kalla tillbaka ledamöterna till parlamentet om Storbritanniens högsta domstol i veckan fastställer att premiärministern vilseledde drottningen när han bad om att få stänga ner parlamentet i fem veckor. Enligt rättsexperter som The Guardian har talat med är det nu allt mer sannolikt att det blir så.
– Den dominerande känslan bland kunniga observatörer är att regeringen är på hal is och att den kommer att förlora, säger Phillippe Sands, juridikprofessor vid University College i London.
En rättsexpert som vill vara anonym säger att om domstolen dömer mot Johnson och regeringen kan det slunga landet in i ett ”konstitutionellt utbrott av vulkanisk magnitud”.
Brittiska oppositionspartiet Labour skulle kunna få till ett ”vettigt” brexitavtal inom tre månader samt hålla en andra folkomröstning om Storbritannien ska lämna EU eller inte inom sex månader efter att man fått makten. Det skriver partiet i ett utkast, rapporterar Reuters.
Under den årliga partistämman, som börjar i dag, ska Labour besluta om utkastet ska godkännas.
Vidare skriver partiet i utkastet: ”Efter tre år av kaotiska förhandlingar från Torypartiets sida och parlamentariska låsningar, skulle en regering ledd av Labour kunna lösa brexit på ett eller annat sätt.”
EU:s avgående kommissionsordförande Jean-Claude Juncker tror att det går att få till ett avtal med britterna innan utträdet den 31 oktober.
– Vi kan nå ett avtal, säger han till Sky News.
Han anser att ett avtalslöst utträde skulle få ”katastrofala konsekvenser” och berättar att han gör allt i sin makt för att få till en överenskommelse.
Juncker säger även att han kan tänka sig ett alternativ till backstop-planen som britterna försöker att förhandla bort.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har nu tolv dagar på sig att presentera sina brexit-planer för unionen.
Region syds tunga polischef Mats Karlsson är skarpt kritisk till de strandade förhandlingarna om gängkriminaliteten. I ett Twitterinlägg skriver han att diskussionerna förvandlades till partipolitik:
”Det krävs mer skjutningar och sprängningar och offer för att få politiker att kunna enas om åtgärder verkar det som. Godbitarna sparas kanske till respektive valrörelse?”
En av de som svarat på hans inlägg är Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö: ”Det är så uselt.”
Mats Karlsson utvecklar sitt resonemang för Kvällsposten. Till tidningen säger han att han är lika besviken på samtliga inblandade och förväntar sig att de försöker komma överens på nytt.
Polisförbundet välkomnar regeringens förslag mot gängbrottslighet som presenterades i går men beklagar att de tvärpolitiska samtalen strandade.
– Jag tycker att det är tråkigt att man inte kan ha en politiskt enad front i ett sånt här viktigt läge, säger förbundets ordförande Lena Nitz till SR Ekot.
Göteborgs polischef Erik Nord är i grunden positiv till förslagen.
– Men en del förslag är på utredningsstadiet. Jag vill se de färdiga förslagen. Och jag kan sakna åtgärder som gör polisyrket mer attraktivt, säger han till GP.
Statsvetaren Tommy Möller är överraskad över att M, KD och L i dag hoppade av samtalen om gängvåldet, säger han till SvD.
– Många undrar om Moderaterna menade allvar från början, när man ändå var de som tog initiativ till de här samtalen.
Hans tolkning är att Miljöpartiet har tyckt att Moderaternas förslag varit för radikala och bromsat samtalen. Den stora förloraren, enligt Möller, är det politiska systemet i sin helhet eftersom väljare riskerar att få ett försvagat förtroende för politiker.
Världens ledare möts i New York för klimattoppmöte alltmedan bränderna fortsätter att härja i Amazonas regnskog.
På måndag kommer Frankrikes president Emmanuel Macron, tillsammans med Chiles president Sebastián Piñera och Colombias president Iván Duque, att lansera en ”uppmaning om mobilisering” i Amazonasfrågan i samband med FN:s klimattoppmöte.
Brasiliens miljöminister, tillika klimatskeptikern, Ricardo Salles deltar vid toppmötet men däremot inte på Macrons specifika möte. Enligt Rio Times väntas Salles försöka tona ner den internationella kritiken. I en intervju med Wall Street Journal i fredags sa han bland annat att Brasilien är ett exempel på ett ”hållbart land”.
President Jair Bolsonaro, som kritiseras för att ha drivit en politik som förvärrar bränderna, kommer att hålla tal inför FN:s generalförsamling på tisdag. Talet väntas fokusera på Amazonas, skriver AFP.
”Jag kommer att få skit, helt säkert. Medierna hittar alltid något att klaga på”, skriver han på Facebook.
En grupp jurister och aktivister vill att Brasiliens president Jair Bolsonaro ska ställas inför Internationella domstolen i Haag på grund av sitt ansvar för bränderna i Amazonas, skriver New York Times i ett analytiskt reportage.
Tidningens byråchef i Brasilien, Ernesto Londoño, lyfter i artikeln frågan om det kan vara ett brott mot mänskligheten att förstöra regnskogen.
– Det är en stor möjlighet för Internationella domstolen att visa sig vara relevant för 2000-talet, en domstol som anpassar sig till de människor vars behov den ska tjäna, kommenterar Jojo Mehta som grundat kampanjen Stop Ecocide.
Gruppen vill ge FN:s främsta juridiska organ mandat att lagföra ledare och företag som medvetet bidrar till ekologiska katastrofer.
Det finns inget som tyder på att bränderna i Amazonas regnskog håller på att avta, skriver AFP.
Under loppet av ett dygn, 18–19 september, gjorde antalet bränder i delstaten Rondonia ett hopp från 12 till 242, visar data från Brasiliens nationella institut för rymdforskning (INPE).
Enligt den senaste statistiken från INPE har 131 600 bränder utbrutit sedan januari i Brasilien, där 60 procent av Amazonas regnskog finns.
Årets bränder är på den högsta nivån på sju år och även om antalet sjönk något i början av september rör det sig totalt om en ökning med 56 procent hittills i år jämfört med samma period 2018, skriver nyhetsbyrån.
Senatorn Elizabeth Warren utmanar Joe Bidens dominans i Demokraterna inför primärvalet. I en ny mätning från CNN/Des Moines Register/Mediacom noterar hon för första gången ett högre stöd än partirivalen, 22 procent mot 20 procent. Det innebär också att avståndet till Bernie Sanders, som får 11 procents stöd, växer i delstaten som betraktas som mycket viktig i amerikansk politik.
Opinionsmätningen baseras på svar från 602 sannolika deltagare vid demokratiska nomineringsmöten i Iowa.
Mätinstitutet Selzer & Co beskriver resultatet som ”den första ordentliga omskakningen” och konstaterar att Bidens övertag inte är hugget i sten.
Demokratiske presidentkandidaten Cory Booker kommer kasta in handduken – om han inte lyckas samla in 1,7 miljoner dollar på tio dagar, rapporterar Bloomberg. Utan de pengarna kommer New Jerseys tidigare senator inte kunna bygga upp en långvarig organisation, meddelar kampanjen.
I opinionsundersökningarna har Cory Booker hela tiden legat efter de ledande presidentkandidaterna.
New Yorks borgmästare Bill de Blasio hoppar av kampen om att bli Demokraternas presidentkandidat till valet 2020, rapporterar Washington Post. De Blasio lyckades inte vinna tillräckligt med stöd hos väljarna och fick inte delta i den tredje debatten mellan presidentaspiranterna.
– Jag känner att jag har bidragit allt jag kan i det här primärvalet. Det är uppenbarligen inte min tid, sa de Blasio i MSNBC:s program ”Morning Joe”.
Bill de Blasios kampanj tog aldrig riktigt fart, skriver MSNBC. Opinionsmätningar visade att han enbart hade 1 procents stöd – och ofta mindre än så.
Konkursen kan vara nära för brittiska resejätten Thomas Cook. Bolaget meddelade i fredags att man behöver 2,1 miljarder kronor för att hålla sig flytande. I dag hålls krismöte med aktieägare och fodringsägare i hopp om att nå en lösning.
På svenska Ving, som ägs av Thomas Cook, ser man ändå ingen anledning till oro, skriver TT.
– Vi här i Norden är en lönsam del av koncernen sedan flera år, och gjorde rekordvinst så sent som för några år sedan, säger Fredrik Henriksson, kommunikations- och hållbarhetschef för Vinggruppen och för Thomas Cook i norra Europa.
Han vill inte spekulera i vad som händer om Thomas Cook går i konkurs. För resenärer som har bokade resor eller planerar att boka en resa gäller som vanligt resegarantin, säger han.
Brittiska Vingägaren Thomas Cook hotas av konkurs. Klockan 10.00 under söndagsförmiddagen väntas ett krismöte om den akuta pengabristen i bolaget. Om ingen lösning nås kan konkursen vara ett faktum i morgon.
Redan nu förbereder brittiska luftfartsmyndigheten, Civil Aviation Authority, för platt fall. Om Thomas Cook kollapsar kan över 150 000 britter bli strandsatta på semesterorter runt om i världen. Den eventuella planen att flyga hem dem, den största hemtransporten av brittiska medborgare sedan andra världskriget, går under namnet ”Project Matterhorn”, skriver SR Ekot.
Thomas Cook lyckades på lördagskvällen få till en förhandling med Storbritanniens regering och potentiella investerare, med förhoppningen om att få till ett avtal i elfte timmen för att undvika kollaps. Enligt Financial Times källor är flera intressenter inblandade i förhandlingarna – allt från bolagets långivare till dess underleverantörer.
Vingägaren Thomas Cook har inte lyckats skrapa ihop de ytterligare 200 miljoner pund som krävs utöver räddningspaketet på 900 miljoner pund för att bolaget inte ska braka samman. Det uppger en källa för AFP.
I går mötte representanter för resejätten potentiella investerare, däribland den brittiska regeringen, för att vädja om en räddningsplanka. Enligt AFP-källan är intresset minst sagt svalt från privata investerare vilket gör att allt hopp nu står till staten. Men även där väntas man gå bet. Enligt uppgifter till The Times är det osannolikt att regeringen kommer att träda in som finansiär.
Thomas Cook har omkring 21 000 anställda. Skulle bolaget kollapsa riskerar hundratusentals resenärer att bli strandsatta.
