Polisen anmäler sig själv för tjänstefel

Människohandel, i Sverige ofta kallat trafficking, kommer från och är definierat av FN som rekryteringen, transporteringen, överförandet, huseringen av eller mottagandet av vuxna människor genom användandet av hot, våld eller andra former av tvång, kidnappning, bedrägeri, lurendrejeri eller genom att missbruka en maktposition/sårbarhet eller genom att ge betalning eller andra förmåner för att uppnå att människor har kontroll över en annan person i syfte att exploatera dem. Främst handlar det om tvångsarbete i prostitution, hushållsarbete eller fabriker, men kan även handla om annan exploatering genom erbjudanden av bättre förhållanden. Huruvida någon ger sitt samtycke till detta är irrelevant om dessa kriterier uppfylls. ALL form av rekrytering, transportering, överförande, husering eller mottagande av barn (definierat som någon under 18) i exploateringssyfte räknas som trafficking oavsett hur det går tillväga eller om tvång är inblandat. Det är ofta en form av transnationell brottslighet. Flytten går ofta från utvecklingsländer till industriländer eller från landsbygd till stad. Då det rör sig om mörkertal så går det inte att ge en exakt siffra, men man uppskattar att det rör sig om mellan 0,6 och 4 miljoner människor som traffickeras varje år i världen. Offer för trafficking hamnar ofta i parallellsamhällen som är dolda för samhällets insyn, vilket försvårar ingripanden för offrens situation, och vilket leder till slavliknande förhållanden där offren berövas allt rättsligt skydd. Under påve Franciskus antog ledare för världsreligionerna 2014 en deklaration som definierar trafficking som modernt slaveri och som ett brott mot mänskligheten.