Polisen i Nordirland varnar för terrorattacker i påsk

Irländska republikanska armén (IRA) (engelska: Irish Republican Army, iriska: Óglaigh na hÉireann), syftar numera oftast på den största av flera olika organisationer som använder namnet Provisoriska IRA, som bildades 1969 och vars politiska gren är partiet Sinn Féin. Särskilt under 1970- och 1980-talen genomförde de, och tog ansvar för, en rad terrordåd. Deras övergripande mål är avskaffandet av Nordirland och Irländska republiken till förmån för en enad irländsk stat. Namnet IRA har emellertid använts av flera organisationer under 1900- och 2000-talet. Det ursprungliga IRA hette från början Irish Volunteers och grundades 1913 med målet att "säkra och upprätthålla Irlands befolknings rättigheter och friheter" ("to secure and maintain the rights and liberties common to the whole people of Ireland"). Denna organisation splittrades 1914. Den del som behöll namnet Irish Volunteers omorganiserades och döptes den 25 oktober 1917 om till Irländska republikanska armén. En av grundarna var Michael Collins (1890–1922), militär, politisk ledare och tidigt medlem i Sinn Fein och Irish Republican Brotherhood, det mest extrema av de många revolutionära sällskapen. Efter irländska frihetskriget, där organisationen stred mot Storbritannien, splittrades den i frågan om det anglo-irländska avtalet. Mot-sidan förlorade slutligen 1923 kriget som skulle bli känt som irländska inbördeskriget. Trots nederlaget fortsatte IRA att existera som en organisation under olika skepnader, strukturer och externa förhållanden fram till 1969, då den återigen splittrades. Officiella IRA tynade med tiden bort till förmån för Provisoriska IRA, som fortsatte den väpnade kampen. Provisoriska IRA är, trots två splittringar 1986 (då Continuity IRA bildades) och 1997 (då Real IRA bildades) än idag det mest betydelsefulla IRA. Gemensamt för alla organisationer som gått under namnet IRA har varit målet att ena och befria Irland. Vad detta mer exakt inneburit har varierat med de yttre omständigheterna. Trots att vissa element har haft starkt socialistiska drag är detta inte något som kan sägas gälla för alla organisationer eller individer.

Långfredagsavtalet (engelska: Good Friday Agreement; (iriska: Comhaontú Bhéal Feirste eller Comhaontú Aoine an Chéasta; ulsterskotska: Bilfawst Greeance eller Guid Friday Greeance) är ett fredsavtal som slöts långfredagen den 10 april 1998 mellan de brittiska och irländska regeringarna, med stöd från flertalet av de politiska partierna i Nordirland. Avtalet rör förhållanden inom Nordirland; mellan Nordirland och Republiken Irland; samt mellan Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och Republiken Irland.