Hem
Skytten i samband med mordet på Karlov, arkivbild på Fetthulah Gûlen. (TT)

Polisen riktar utredningen mot Gülenrörelsen

Den man som mördade Andrej Karlov, Rysslands ambassadör i Turkiet, ingår ”med stor sannolikhet” i predikanten Fethullah Gülens nätverk. Det uppger en senior tjänsteman inom den turkiska säkerhetstjänsten för Reuters. Enligt tjänstemannen är polisens utredning inriktad på skyttens kopplingar till Gülenrörelsen.

Predikanten har levt i exil sedan 1999. Han anklagas för att ha byggt upp ett parallellt nätverk inom turkisk polis och militär. Gülen nekar till anklagelserna.

bakgrund
 
Fethullah Gülen
Wikipedia (sv)
Fethullah Gülen (Fetosh), född 27 april 1941 i byn Korucuk nära Erzurum, är en turkisk predikant, tidigare imam, författare och politisk aktivist. Han är grundare av Gülenrörelsen (känd som Hizmet; turkiska för "Tjänsten"). Gülen bor för närvarande i självvald exil i Saylorsburg i Pennsylvania (USA). Hans rörelse var tidigare allierad med Turkiets regeringsparti AKP, men efter korruptionsanklagelser 2013 av poliser och jurister som ska ha varit anhängare till Gülen, så blev de ärkefiender och deras relation har sedan dess varit väldigt hatisk. Gülen och hans rörelse anklagades av president Recep Tayyip Erdoğan för att ligga bakom 2016 års kuppförsök.
bakgrund
 
Gülenrörelsen
Wikipedia (sv)
Gülenrörelsen, även känd som Hizmet eller Jamaat, är en social, religiös och politisk rörelse med otydliga konturer som leds av Fethullah Gülen som bor i exil i Pennsylvania. Ses även som en terrororganisation. Rörelsen tros ha flera miljoner sympatisörer, främst i Turkiet, men även i andra länder. Gülenisterna har etablerat många skolor, förutom i Turkiet bland annat i USA, Tyskland, Kanada och andra länder med stor turkisk befolkning. Man tror också att gülenisterna har viktiga positioner i Turkiets polisväsen och rättsväsen. Politiska analytiker i såväl Turkiet som andra länder tror att Gülen har sympatisörer i det turkiska parlamentet och att hans rörelse kontrollerade den viktiga islamiska konservativa tidningen Zaman, liksom flera banker, TV-stationer och andra företag. I mars 2016 beslagtogs Zamans redaktionslokaler av landets regering. Tidningen beskylldes för oegentligheter, men aktionen ses som en del av den pågående konflikten mellan Erdogan och Gülen. Liknande rannsakningar har även drabbat en av TV-stationerna. Gruppen har kallats för en terrororganisation av regeringen och anklagades av dem för inblandning i militärkuppförsöket i Turkiet 2016. Gülen fördömde kuppen och förnekade all inblandning i den.

Svenska medier

Internationella medier

Turkiska medier

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen