Hem
Japans kulturminister Masahiko Shibayama, Park Yang-woo från Sydkorea och Luo Shugang från Kina. (YONHAP / TT NYHETSBYRÅN)

Protester vid ministermöte: Japan borde be om ursäkt

Kinas, Japans och Sydkoreas kulturministrar har kommit överens om att stärka de kulturella och sportsliga utbytena mellan länderna. Statsråden möttes i fredags i Incheon i Sydkorea för att försöka mildra de dispyter som råder mellan länderna, rapporterar Japan Today.

Under mötet befann sig ett dussintal sydkoreaner utanför lokalen i protest mot att Japan inte bett om ursäkt till de personer som tvingades till tvångsarbete och sexslaveri under andra världskriget.

– Japan bord be om ursäkt och kompensera tvångsarbetare och tröstekvinnor om de vill arrangera OS och fortsätta ha en bra relation med Sydkorea, säger en representant för gruppen till Reuters.

bakgrund
 
Tröstekvinnor
Wikipedia (sv)
Tröstekvinnor (japanska: 慰安婦?, ianfu) kallas de kvinnor som den Kejserliga japanska armén tvingade att arbeta som sexslavar i arméns egna bordeller under andra världskriget. Mellan 100.000 och 200.000 kvinnor beräknas ha tvingats bli tröstekvinnor, varav 80 procent var etniska koreaner hämtade från Generalguvernementet Korea. Återstoden kom mestadels från Kina och den japanska lydstaten Manchukuo, men det förekom även kvinnor från Thailand, Vietnam (Franska Indokina), Malaysia, Taiwan, Indonesien (Nederländska Ostindien), Portugisiska Timor och andra områden under japansk ockupation. Arméns bordeller, eller "stationer", fanns i Japan, Kina, Filippinerna, Indonesien (Nederländska Ostindien), Malaysia, Thailand, Burma, Nya Guinea, Hongkong, Macao och det dåtida Franska Indokina. En del unga kvinnor från länder som var ockuperade av Japan blev enligt uppgift kidnappade från sina hem. I vissa fall rekryterades kvinnor under erbjudande om att arbeta vid militären. Det har dokumenterats att den japanska armén självt tvångsrekryterade kvinnor. Många bordeller administrerades av privata agenter men övervakades av armén. Vissa japaner, som historikern Ikuhiko Hata, förnekar att det förekom organiserad tvångsprostitution utförd av den japanska regeringen eller militären. Andra japanska historiker, stödda på vittnesmål från före detta offer, har fastslagit att den kejserliga japanska armén och flottan var antingen direkt eller indirekt inblandade i att tvinga, lura, bedra och ibland kidnappa kvinnor i Japans asiatiska kolonier och ockuperade territorier. Antalet och arbetsförhållandena för de kvinnor som prostituerades för den japanska armén under andra världskriget står under fortsatt debatt, och saken är fortsatt högst politisk i både Japan och andra närliggande länder i Asien. Ett mindre antal kvinnor av europeiskt ursprung från Nederländerna och Australien tvingades också att bli sexslavar. I december 2015 blev japanska och sydkoreanska myndigheter överens om ett avtal som förpliktar Japan till att ge ekonomisk kompensation till de sydkoreanska kvinnorna som blev tvingade att bli sexslavar.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen