Regeringen får backa om upphovsrätt i EU: ”Sviker”

Upphovsrättsdirektivet, eller copyrightdirektivet, fullständigt namn Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (2016/0280(COD)), är ett förslag till europeiskt direktiv. Dess syfte är att harmonisera och modernisera bestämmelser om upphovsrätt för den digitala eran inom Europeiska unionen, att minska intäktsgapet mellan monopolliknande internetföretag och europeiska innehållsproducenter samt att främja en digital inre marknad inom EU. Förslaget till direktiv antogs av Europaparlamentets utskott i juni 2018, men avslogs den 5 juli samma år av parlamentet i plenum. Ett omarbetat lagförslag godtogs av parlamentet den 12 september 2018. EU:s trilogmöten resulterade i en preliminär uppgörelse mellan EU:s olika lagstiftare i februari 2019. Efter ytterligare några tillägg godkändes förslaget den 26 mars 2019 av EU-parlamentet. Om det också godkänns av Europeiska rådet den 9 April 2019 måste varje EU-medlemsland anta lagar inom 24 månader för att implementera direktivet. Förslaget utökar kraven på webbplattformar (exempelvis sökmotorer, sociala medier, video- och fotodelningssajter och nyhetsaggregatorer såsom Facebook och Google) som länkar till och förhandsvisar webbplatsers innehåll (med så kallade rika länkar eller HTML snippets), eller som kan användas för att sprida upphovsrättsskyddat material. Enligt två kontroversiella artiklar innebär förslaget att webbplattformarna: antingen (främst enligt f.d. artikel 11, som bytte namn till artikel 15 i mars 2019) måste dela med sig av sina reklamintäkter genom att köpa licenser av dem som innehar upphovsrätten till förhandsvisat material (främst nyhetsmedier) och som inte avstår från licensavgifter, eller (främst enligt f.d. artikel 13, numera artikel 17) måste använda uppladdningsfilter som automatiskt upptäcker och blockerar upphovsrättsligt skyddat material.Om webbplattformen inte köper licens av rättighetsinnehavaren får endast mycket korta citat visas i anslutning till en webblänk till en nyhetssajt, så att användaren måste gå in på nyhetssajten för att kunna se bilder, filmer och längre texter, och att nyhetssajten därmed kan få egna reklam- eller abonnemangsintäkter. Kravet på uppladdningsfilter innebär att ansvaret för att söka efter upphovsrättsintrång bland användargenererat innehåll förs över från rättighetsinnehavaren till de stora kommersiella webbplattformarna. Såväl små och nystartade som privata och ickekommersiella webbplattformar, exempelvis Wikipedia, undantas från kraven i artikel 17, men inte i artikel 15.[källa behövs]Kritiker av förslaget beskriver licensavgifterna i artikel 15 som en "länkskatt", som inte webbplattformarna alltid kommer att vara beredda att betala, och menar att tidigare erfarenheter visar att licenser inte kan vända mediebranschens negativa utveckling men minska antalet läsare. De menar att den automatiserade blockeringen i artikel 17 kan bli inexakt och därmed i praktiken fungera som censur som hindrar spridande av internetfenomen (memer), även lagliga parodier på upphovsrättsskyddat material. Filtren kan i praktiken upphäva undantaget för panoramafrihet genom att automatiskt blockera bilder där permanent placerad offentlig konst och upphovsrättsligt skyddad arkitektur finns i bakgrunden. Webbplattformarna kan välja att filtrera bort längre citat ur media istället för att betala licenser, vilket kan hindra fri debatt och fritt informationsflöde på Internet. Direktivet förespråkas av jurister som företräder europeisk mediebransch och av EU-kommissionen, som avvisar dessa argument som desinformation. Förespråkarna menar att ett parodiundantag är reglerat i EU:s tidigare upphovsrättsdirektiv, och att internetmemer och gif-bilder explicit är skyddade i versionen från mars 2019. Skyddet ska i praktiken upprätthållas genom att användare anonymt ska kunna begära att webbplattformarna manuellt omprövar felaktig automatblockering, och genom att blockeringsbeslut ska kunna överklagas till annan instans. Förespråkarna tror att webbplattformarna kan komma överens med upphovsrättsinnehavarnas företrädare så att blockering i många fall kan undvikas.