Regeringen storsatsar på minoritetsspråken
De nationella minoritetsspråkens överlevnad ska säkras genom ett höjt anslag till samiskt språkcentrum och att ett nytt språkcentrum upprättas för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib, meddelar kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).
Dessutom får ansvariga lärosäten mer pengar för att kunna säkerställa att det finns utbildning i språken från förskola till högskola. Folkbildningsrådet får medel för att underlätta för vuxna att lära sig sitt minoritetsspråk och statens kulturråd får i uppdrag att ta fram läs- och litteraturfrämjande insatser på minoritetsspråk för barn och unga.
bakgrund
Minoritetsspråk i Sverige
Wikipedia (sv)
Det finns fem erkända minoritetsspråk i Sverige. De är finska, meänkieli (samtliga varieteter), samiska (samtliga varieteter), romani chib (samtliga varieteter) och jiddisch, vilka har större rättigheter än andra minoritetsspråk i Sverige. Det svenska teckenspråket har en juridisk ställning som liknar de officiella minoritetsspråken, och kan därför i många fall ses som ett sjätte minoritetsspråk. I Sverige talar och använder majoriteten av befolkningen det svenska språket.
Många länder i Europa (Polen, Spanien, Storbritannien etc.) har utgått från språkvetenskapliga kriterier för att bestämma vilka minoritetsspråk som ska erkännas, såsom det anges i Minoritetsspråkskonventionen. Därför är till exempel nu kasjubiska, aragonska och lågskotska erkända som minoritetsspråk, även om de tidigare betraktades som dialekter. I Sverige har dock inga motsvarande undersökningar gjorts, och därför är till exempel älvdalska fortfarande en dialekt i Sverige, trots att älvdalskan erkänts som ett språk internationellt.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen