Hem
Från vänster: Kungen, Svenska Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius och Akademiledamoten Sara Stridsberg. (TT)

Regler ifrågasätts: Kan kungen ändra stadgarna?

Kungen meddelade i dag att han ändrar stadgarna i Svenska Akademien så att det blir möjligt att lämna på egen begäran. Mårten Schultz, professor i civilrätt, ifrågasätter beslutet.

– Jag kan inte se att kungen skulle ha, lagligt sett, makten att ändra i stadgarna, säger han till SVT Nyheter.

Enligt Schultz kan stadgarna endast ändras av ett majoritetsbeslut från Akademien själv. Men Fredrik Wersäll, president för Svea hovrätt och blivande riksmarskalk, håller inte med.

Han menar att bara kungen har mandat att ändra stadgarna. Den tolkningen baserar Wersäll på att stadgarnas inrättare kung Gustav III genom kungligt brev gav sina efterträdare på kungastolen titeln ”Beskyddare av Akademien”.

– Såvitt vi kan se gav han inte Akademien själv mandat att ändra sina stadgar. Svenska Akademien är en speciell institution. Det är ingen stiftelse och den är inte författningsreglerad. Hade den varit det hade regeringen kunnat få en roll. Därför gör vi bedömningen att kungen är den enda som kan ändra stadgarna, säger han.

Fler röster om Akademiens kris

bakgrund
 
Gustav III grundade Akademien 1786
Wikipedia (sv)
Gustav III, född 13 januari (g.s.)/24 januari (n.s.) 1746, död 29 mars 1792, var Sveriges kung 1771–1792. Han var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, bror till Karl XIII, far till Gustav IV Adolf, och kusin till Katarina II av Ryssland. På grund av sitt stora kulturintresse – han instiftade bland annat Svenska Akademien – kallas han ibland "Teaterkungen".1772 genomförde han en statsvälvning (alltså en statskupp, eller som han själv sa: revolution) då regeringen avsattes och Sveriges första politiska partier tvångsupplöstes. Genom den nya 1772 års regeringsform delades den politiska makten återigen mellan konungen och riksdagen. Han genomdrev även en inskränkt tryckfrihetsförordning 1774. I förenings- och säkerhetsakten från Riksdagen 1789, utvidgades kungens makt men den ledde även till ett utjämnade av ståndsskillnaderna i Sverige, och från och med nu var de flesta ämbetena i riket även öppna för ofrälse personer. Samtidigt liberaliserades ekonomin och strafflagstiftningen, dödsstraffet begränsades, tortyr under förhör förbjöds och tortyrkammaren i Stockholm stängdes för gott. Även en ny typ av religionsfrihet tilläts som medförde att katoliker och judar fick bosätta sig i riket, dock med begränsade medborgerliga rättigheter. Hans krig mot Ryssland 1788–1790 slutade utan gränsjusteringar efter slaget vid Svensksund, som blev en stor seger mot den ryska flottan. Gustav var personlig vän med det franska kungahuset och engagerade sig i motståndet mot den franska revolutionen och införde en strikt censur av pressen. Hans politik gjorde honom impopulär inom delar av adeln och det bildades en sammansvärjning för att avsätta honom. Han skadesköts vid ett attentat under en maskeradbal på Operan den 16 mars 1792 av gärningsmannen Jacob Johan Anckarström och avled några veckor senare. Gustav III har ansetts vara en av de mest begåvade,[källa behövs] aktiva och kontroversiella kungarna i den svenska historien. Han har skildrats på mycket varierande sätt efter olika historikers synvinklar.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen