(Lars Pehrson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN)

Riksbankschef: Vi bidrar till högre räntor – på sikt

Riksbankens expansiva räntepolitik, som minusräntan är en del av, bidrar till högre tillväxt och stärker inflationsförvätningarna. Därmed bidrar de på sikt till att det riskabla lågränteläget kan brytas, skriver vice riksbankschef Martin Flodén i en debattartikel i DI. ”Mer kan penningpolitiken knappast göra åt det låga ränteläget. Riskerna måste därför hanteras med riktade åtgärder”. Riksbankens styrränta behöver vara låg till följd av underliggande räntor och andra centralbankers åtgärder, enligt honom.

Bankerna finansierar sina rekordstora bolån till hushållen genom bostadsobligationer. Ett riskmoment för dem är att de utländska investerarna kan tappa förtroendet för den svenska bostadsmarknaden och därmed överge obligationerna. Sprids oron om en bostadsbubbla utanför Sverige kan det därför bli dyrare för svenska banker att använda obligationerna för finansiering, skriver Patricia Hedelius i en analys i SvD:s artikelserie om en hotande bostadsbubbla. ”Om historien återupprepar sig det minsta så kommer de problem som drog in med finanskrisen se ut som en lätt sommarbris”, skriver hon.

bakgrund
 
Riksbankens styrränta
Wikipedia (sv)
Reporänta är den ränta som en marknadsbank kan låna eller placera till i nationens riksbank, mot säkerhet i form av värdepapper. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta. Ordet reporänta kommer av "repo", vilket är engelsk slang för repurchase agreement, 'återköpsavtal'. Reporänta är det främsta styrmedlet för att påverka inflation och ekonomisk tillväxt. Påverkan på inflationen görs genom det som kallas transmissionsmekanismen via flera olika kanaler såsom korta och långa realräntor, växelkursen och mängden krediter. Genomslagen sker med olika grad av fördröjning. Marknadens mekanismer innebär att högre räntor ger lägre inflation och vice versa. Riksbanker har generellt i uppdrag att sträva efter att hålla en stabil inflation och använder då reporäntan som verktyg. Om en riksbank gör bedömningen att inflationen är på väg upp kan den höja reporäntan vilket snabbt gör att alla andra bankers räntor också stiger. På så sätt hålls inflationen nere. Reporäntan har stor effekt på hur växelkurser rör sig. Det är mer attraktivt för investerare att placera i valutor som har hög reporänta..
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen