Rykten om skott skadade förtroendet för medier
Vad bör vara viktigast för en nyhetsredaktion – att vara snabbast eller att alltid ha rätt? En ny studie visar att felaktiga publiceringar om skottlossning under terrordådet i Stockholm skadade allmänhetens förtroende för krisrapporteringen, rapporterar TT.
Ett exempel är uppgifterna om skottlossning vid Fridhemsplan i Stockholm. I en ny studie i boken ”Allt tyder på ett terrordåd – Stockholmsattentatet 2017 i medier och opinion”, kartläggs hur informationen om skottlossning spreds av i princip alla de stora i medierna, även med bekräftelser från polisen, innan uppgifterna kunde avfärdas som felaktiga.
Studien visar att allmänheten inledningsvis tyckte att medierapporteringen var god. Men bara ett par dagar efter terrorattacken kom kritik mot att de falska skottlossningsryktena hade rapporterats.
– Exemplet visar hur komplext det är. Tänk om det hade varit skottlossning på riktigt? Där tycker jag att man kan fundera över om olika medier ska söka sig olika roller så att vi kan utnyttja mångfalden, i stället för att alla försöker göra samma saker. I dag söker vi oss till kvällstidningarna för att snabbt få veta vad som händer, kanske ska morgontidningarna agera annorlunda och bara publicera säkerställda fakta? säger Lars Truedson, föreståndare vid Institutet för mediestudier.
