Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Omnis valguide 2018

Sakfrågan: Så mycket vill partierna lägga på försvaret

Av Calle Sandstedt
Publicerad: 24 aug. 2018. Uppdaterad: 26 aug. 2018
ANNONS

Med två veckor till valet lovade Socialdemokraterna en höjning av försvarsanslaget till 60 miljarder under nästa mandatperiod. Försvarets budget är en het fråga, inte minst i relation till det omtvistade mångmiljardköpet av luftvärnssystemet Patriot. Bland annat har Allan Widman (L) anklagat M för att vara ”ett stödparti till regeringen”. Var står de olika partierna i frågan? Omni har bett alla riksdagspartier att svara på några sakfrågor i ämnet.

• Bör anslagen till försvaret höjas?

• Är det bra att värnplikten har återinförts?

Moderaterna:

• Ja, M vill ”höja försvarsanslagen kraftigt”. På tio års sikt vill partiet att försvarsanslagen uppgår till två procent av BNP. ”Det möjliggör förstärkningar av armén, marinen och flygvapnet.”

• M anser att det är bra att värnplikten har återaktiverats i syfte att trygga personalförsörjningen. Den ska även fortsatt bygga på frivillighet, men kompletteras med en mindre del värnpliktiga. ”Därför bör Försvarsmakten stärka sitt arbete med att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens.”

ANNONS
Moderaternas försvarspolitik
moderaterna.se

Sverigedemokraterna:

• Ja, SD vill se kraftigt höjda anslag till Försvarsmakten. ”I budgeten hösten 2017 satsade SD 18 miljarder mer än regeringen för de tre kommande åren. Vilket var mer än något annat parti gjorde.”

• SD är positiva till den återaktivering av värnplikten som nu pågår. ”Antalet värnpliktiga bör kraftigt öka för att säkerställa krigsmaktens och det civila försvarets behov.”

Läs mer om SD:s politik
sd.se

Socialdemokraterna:

• Ja, S vill höja anslagen. ”Den S-ledda regeringen har under mandatperioden kraftfullt arbetat för att återuppbygga totalförsvaret och bland annat tillfört cirka 26 miljarder kronor för ändamålet.”

• S anser att en allmän, könsneutral värnplikt är avgörande för Försvarsmaktens personalförsörjning. ”S röstade i riksdagen emot den förra regeringens förslag om borttagande av allmän värnplikt. Så snart vi socialdemokrater åter kom i regeringsställning tillsåg vi att återinföra värnplikten.”

Socialdemokraternas försvarspolitik
www.socialdemokraterna.se

Miljöpartiet:

• Ja, Miljöpartiet vill verka för att mer resurser i försvarsbudgeten går till att återupprätta det civila försvaret. ”Ett modernt civilt försvar ska skapa en stabilitet som gör att vi kan lösa allt ifrån kontanthantering till energi- och matleveranser i en krissituation.”

• MP föredrar ett system där värnplikten används så lite som möjligt, men ser samtidigt att personalförsörjningen måste säkras. ”Därför ser vi dagens nya värnplikt som en bra kompromiss.” Partiet anser att det är positivt att värnplikten nu är könsneutral, men betonar att Försvarsmakten måste öka sitt jämställdhetsarbete.

Miljöpartiets försvarspolitik
www.mp.se

Vänsterpartiet:

• V står bakom de ökningar av anslagen som gjorts under mandatperioden, men har i nuläget inga förslag på ytterligare ökningar. ”Vi ser det som särskilt viktigt att stärka det civila försvaret, men har i dagsläget inte tagit ställning till hur mycket det får kosta.”

• V var emot att värnplikten slopades och välkomnar att den nu återinförs i ny form. Partiet anser att det är ett viktigt steg mot ett mer folkligt försvar. ”Vi vill att alla män och kvinnor i Sverige ska mönstra och att alla som är lämpliga ska genomföra en kortare militär grundutbildning. Det ska vara möjligt att göra både militär och civil tjänstgöring.”

Vänsterpartiets försvarspolitik
www.vansterpartiet.se

Centerpartiet:

• Centern vill höjas anslagen. ”Om försvaret ska bli bättre, så måste de få mer pengar. Det gäller både nu och på längre sikt. På längre sikt vill vi att Sverige ska satsa 2 procent av BNP på försvaret.”

• Ja, Centerpartiet står bakom beslutet att återigen införa värnplikten. ”Det försämrade omvärldsläget och försvarets rekryteringsbehov gör det nödvändigt. I grunden vill vi se en rekrytering som så långt som möjligt baserar sig på frivillighet och motivation.”

Centerpartiets försvarspolitik
www.centerpartiet.se

Liberalerna:

• Ja, L skriver själva att de är det parti som föreslår högst anslag till försvaret. Enligt L behöver Försvarsmakten 18 miljarder för att Sverige inte ska tappa i försvarsförmåga. ”Vi vill stärka försvaret, inte endast hejda en nedtrappning. Därför anslår vi 24 miljarder över en treårsperiod.”

• L är positiva. Partiet vill dessutom ge möjlighet till civil värnplikt för att ge valmöjligheter och för att rusta även det civila försvaret. ”Vi har inte lyckats bemanna förvaret på frivillig väg och då är värnplikten nödvändig.”

Liberalernas förvarspolitik
www.liberalerna.se

Kristdemokraterna:

• Ja, KD anser att resurserna till försvaret måste öka. ”Kristdemokraterna vill att Sverige satsar 2 procent av BNP på försvarsbudgeten. Pengarna ska bland annat användas till att fördubbla armén. Vi vill också gå med i Nato.”

• KD vill tredubbla antalet intagna till värnplikten, från dagens 4 000 till 12 000. ”Den som av samvetsskäl inte vill göra vapentjänst ska beredas civil tjänst, då staten ytterst sett inte äger rätten till människans liv.”

Kristdemokraternas försvarspolitik
kristdemokraterna.se
Annons
Betalar du rätt pris för ditt bredband? Jämför abonnemang på din adress
Bredbandsval
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Omnis valguide 2018PolitikFörsvarspolitikFörsvarsmaktenCenterpartietLiberalernaModeraternaSocialdemokraternaSverigedemokraternaKristdemokraternaMiljöpartietVänsterpartietSakfrågan

Det här händer nu: Alla röster ska kontrollräknas

Nu kontrollräknas över 19 miljoner röster i Sverige, för de tre olika valen. Resultatet från valnatten är preliminärt och först när landets 21 länsstyrelser räknat varje röst en gång till kommer ett definitivt valresultat att slås fast.

11 september 2018, 17.58
Therese Ortner, ställföreträdande chef rättsenheten på länsstyrelsen Skåne, på plats då valsedlar till riksdagsvalet kontrollräknas på Kockum Fritid i Malmö på tisdagen.

Lista: Utmaningarna som möter nästa statsminister

Det kan dröja innan det blir färdigt vem som ska styra Sverige men klart är att nästa statsminister står inför flera utmaningar. Både Aftonbladet och DN listar fem utmaningar för den som ska axla rollen: Blockpolitiken, skatterna, migrationspolitiken, äldrevården och klimatet.

10 september 2018, 22.51

Ovisst om hur Sverige ska styras – detta händer nu

Resultatet i riksdagsvalet gör att det är mycket ovisst hur Sverige kommer att styras de kommande fyra åren. Eftersom statsminister Stefan Löfven på valkvällen meddelade att han inte tänker avgå kommer talmannen att arrangera en statsministeromröstning i riksdagen senast två veckor efter det att den nya riksdagen har samlats, senast 8 oktober.

10 september 2018, 16.31

Så förklarar du valrysaren för barn: ”Två kompisgäng”

Hur förklarar man det knepiga valresultatet för sina barn? Det frågar sig Sveriges Radio, som gör ett försök att reda ut begreppen i ett inslag i Barnradion.

10 september 2018, 15.31
Illustrationsbild.