Sakfrågan: Så vill partierna korta vårdköerna

Vården har pekats ut som den viktigaste politiska frågan för väljarna och KD har gjort den till sin profilfråga. Partiet vill återinföra en förstärkt och förbättrad ”kömiljard” och avskaffa landstingens ansvar för sjukvården. Men vad tycker de övriga partierna?

Omni har bett alla riksdagspartier att svara på följande frågor:

• Ska staten ta över ansvaret för sjukvården?

• Hur vill ni korta vårdköerna?

• S vill inte att staten ska ta över ansvaret men tycker att 6–9 större regioner ska bedriva sjukvård. ”Vi tror att större regioner får bättre ekonomiska muskler för att investera i en modern vård, bättre kan garantera jämlikhet över landet och se till att vården kan vara bra i hela Sverige.”

• Partiet vill ha höjda statsbidrag med 20 miljarder under nästa mandatperiod, men också riktade satsningar på vårdpersonalen och deras villkor. Målet är minst 14 000 fler anställda i vården nästa mandatperiod.

• MP vill inte att staten ska ta över ansvaret. Partiet menar att det skulle hämma det pågående arbetet med att nivåstrukturera den högspecialiserade vården.

• Vill stärka primärvården och se dess andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten öka. Anser att vårdens tillgänglighet kan stärkas om primärvården får mer resurser och mandat att mer effektivt använda alla yrkeskompetenser – sjuksköterskor, allmänspecialister, specialistläkare, psykologer, fysioterapeuter.

• V tycker inte att sjukvården bör förstatligas men ser behov av resursförstärkningar för att landstingen ska kunna leverera en god, jämlik och jämställd vård i hela landet.

• Partiet vill förbättra personalsituationen och arbetsmiljön för att stävja personalflykt. ”Det måste även bli ett slut på vinstjakten, privata företag ska inte sko sig på skattepengar som i stället borde gått till mer personal och kortare vårdköer.”

• C vill att ansvaret för sjukvården ska ligga kvar på landsting och regioner. ”Vi tror inte att besluten blir bättre om man flyttar dem längre från patienter och vårdpersonal. Det är också viktigt att värna valfriheten och välfärdsföretagen.”

• Vill stärka drivkrafterna för sjukvårdens aktörer att korta köerna. C vill därför införa en särskild tillgänglighetsmiljard till landsting och regioner för att korta köerna till sjukvården.

• Anser att landsting och regioner ska vara huvudmän men vill se en ökad nationell samordning. Vill att staten ska bestämma var den högspecialiserade vården ska bedrivas.

• Vill ha en återinförd ”kömiljard” – en ekonomisk morot till landstingen att korta vårdköerna. L vill också ha ett tydligare fokus på att korta vårdköerna genom hela vården, ”inte som tidigare bara vid första besöket på respektive vårdnivå”.

• KD vill avskaffa landstingens ansvar för sjukvården så att alla får tillgång till en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård.

• Partiet vill införa en en förstärkt och förbättrad ”kömiljard” och avskaffa landstingens ansvar för sjukvården.

• M vill att landstingen och regionerna ska behålla huvudmannaskapet för sjukvården. Menar att det i vissa fall kan krävas särskilt stöd från staten, bland annat för att snabbt korta vårdköerna.

• Partiet vill satsa tre miljarder kronor per år för att snabbt korta vårdköerna. Anser att regeringen Löfvens avskaffande av Alliansens ”kömiljard” lett till att vårdköerna fördubblats och köerna till barn- och ungdomspsykiatrin tredubblats.

• SD vill utreda möjligheten att på sikt flytta huvudmannaskapet för hela eller delar av sjukvården från landstingen till staten.

• Partiet säger sig vilja satsa 13 miljarder kronor mer än regeringen över en treårsperiod, för att få bort vårdköerna och öka tillgängligheten. Bland annat vill SD att landstingen ska upprätta samverkansavtal med offentliga/privata vårdgivare så att vårdgarantin garanteras.