Salomea bär davidsstjärnan synlig: Skyldig morfars mor
Salomea Gosenius från Malmö är rädd när hon går till synagogan men bär ändå sin davidsstjärna synligt – trots att hennes syster blev nerslagen när hon sa åt några killar som heilade mot henne. Det säger hon till Aftonbladet i samband med Förintelsekonferensen i staden.
– Jag är skyldig min morfars mor och de som dog i Förintelsen att visa min judiska identitet.
När Sydsvenskan träffar Salomea Gosenius och hennes morfar, förintelseöverlevaren Stefan Zablocki, frågar hon hur han vill att hennes generation ska föra vidare överlevares vittnesmål.
– Att inte skämmas över att ni är judar, att ni fortsätter kämpa för ett Sverige utan antisemitism, säger Stefan Zablocki och tillägger att Salomea inte ska skämmas över sin davidsstjärna.
Davidsstjärna
Wikipedia (sv)
En davidsstjärna (hebreiska: מגן דוד: Magen David, egentligen davidssköld) är en sexuddig stjärna, det vill säga ett hexagram som är format av två trianglar. Den är mest förknippad med judendomen men har använts i många kulturer sedan bronsåldern.
Davidsstjärnan är känd sedan bronsåldern och brukad i många kulturer. I den judiska och i den arabiska traditionen kallas den "Davids sköld" alternativt "Salomos sigill". Det antas att namnets ursprung kommer efter formen eller emblemet på kung Davids sköld. Davidsstjärnan kopplas ihop med David som en symbol. För den judiska religionen har den efter hand fått en position motsvarande det kristna korset.
Davidsstjärnan är en relativt ny symbol för judendomen och förekommer sällan i den tidiga judiska litteraturen. Tidigare var det främst den sjuarmade ljusstaken (menora) som symboliserat judendomen. Symbolen kan för första gången beläggas som judisk symbol på ett israeliskt sigill daterat till 600-talet, och senare på en synagoga. Detta är inget som bevisar att det skulle vara en symbol för judarna redan under denna tid, då det lika gärna kunde ha varit utsmyckningar; å andra sidan finns inte heller något som direkt talar emot det. Under medeltiden tvingades judarna bära en symbol som liknade davidsstjärnan för att visa att man var jude. På 1300-talet placerade judar davidsstjärnan på sin flagga, därför är den även centralt placerad på Israels flagga.
På 1800-talet började fler och fler använda davidsstjärnan som en symbol för judarna, detta främst på grund av att sioniströrelsen började använda stjärnan som sin symbol 1897. De ville skapa en symbol som för judarna skulle motsvara det kristna korset. Under denna tid blev det allt vanligare att davidsstjärnor prydde synagogorna som en symbol för judarnas gudstjänstlokal.
I områden kontrollerade av nazisterna var judarna ålagda att sy fast en gul davidsstjärna, "judestjärnan", på vänstra bröstet på sina ytterkläder. Samma förfarande skedde i koncentrationslägret Auschwitz.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
