Hem
Karin Kvarfordt Niia/Vy över LKAB, från Luossavaara i Kiruna (Privat)

Samebyn kan skäras av om LKAB-planer blir verklighet

Gabna sameby riskerar att delas i två om LKAB börjar bryta jordartsmetaller i fyndigheten Per Geijer i Kiruna. Det rapporterar SVT Sápmi.

– Renskötseln i området står inför en kollaps och de renar som kommer att finnas kvar kommer inte längre att kunna ströva fritt som de alltid gjort, säger samebyns talesperson Karin Kvarfordt Niia.

Området bakom berget Luossavaara är sista så kallade flyttleden där renarna kan vandra till vinterbetesmarkerna sydost om Kiruna. LKAB:s befintliga gruva i Kiruna, expanderingen av staden och stadsflytten har de senaste hundra åren haft stark påverkan på möjligheterna att bedriva renskötsel i området.

Samebyn har dessutom Malmbanan och E10 samt gruvbolaget Kaunis Irons transporter genom renbetesmarkerna, vilket leder till att renar både störs och blir påkörda.

Svenska samernas riksförbund skriver i ett pressmeddelande att ”samernas rätt att utöva sin kultur omöjliggörs” med en ny gruva.

LKAB:s presschef Anders Lindberg säger att han hoppas på en lösning som fungerar för både gruvbolaget och samebyn.

bakgrund
 
Gabna sameby
Wikipedia (sv)
Gabna sameby är en fjällsameby i Norrbottens län. Gabna sameby ligger söder om Torne älv och Talma sameby och norr om Laevas sameby. Rensjön, omkring 30 kilometer norr om Kiruna utmed E10, Nordkalottvägen, och Malmbanan, är bostadsort för Gabna sameby och där finns renslakteri och renskiljningsplats. Gabna sameby har sommarbetesmarker söder om Torneträsk, söder om Riksgränsen, Katterjåkk, Kopparåsen och Björkliden. Sommarviste finns i Rovvidievva. Kalvningsområdet ligger söder om Kaisepakte och vår- och höstbetena ligger ner mot Rensjön. Vinterbeteslanden sträcker sig österut söder om Vittangi ner mot Junosuando. Kiruna stad ligger i Gabnas och Laevas samebyar. Ordförande i Gabna sameby är Lars-Eric Kuhmunen.
bakgrund
 
Rennäringslagen
Wikipedia (sv)
Rennäringslagen (1971:437) är den lag som reglerar rennäringens villkor i Sverige. Enligt lagens portalparagraf tillkommer renskötselrätten den samiska befolkningen och grundas på urminnes hävd. Renskötselrätten får endast utövas av same som är medlem i sameby. I rennäringslagen fastställs inom vilka områden renskötsel får bedrivas (§ 3–8). Året-runt-marker är Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker ovanför odlingsgränsen, renbetesfjällen i Jämtlands län samt ytterligare några områden i Jämtlands län och Dalarnas län. Vinterbetesmarker, där renarna får uppehålla sig under perioden 1 oktober–30 april, utgörs av övriga delar av lappmarkerna nedanför odlingsgränsen samt "sådana trakter utanför lappmarkerna och renbetesfjällen där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider av året". Rennäringslagen innehåller också bestämmelser om samebyar. Medlem i sameby är (11 §): same som deltar i renskötseln inom byns betesområde, same som har deltagit i renskötsel inom byns betesområde och haft detta som stadigvarande yrke och inte övergått till annat huvudsakligt förvärvsarbete, den som är make eller hemmavarande barn till medlem, eller efterlevande make eller underårigt barn till avliden medlem.Samebyn får inte bedriva någon annan ekonomisk verksamhet än renskötsel (9 §). Medlemmar i samebyn får jaga och fiska på utmark inom de delar av byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna under den tid då renskötsel är tillåten där (25 §). Renskötselområdet fördelas mellan samebyarna i särskilda byområden. Detta gjordes ursprungligen av länsstyrelsen, numera av sametinget.

Läs mer

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen