Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Hamid Noury och demonstrationer mot hans benådning i helgen.
Hamid Noury och demonstrationer mot hans benådning i helgen. (Wikimedia Commons/TT)
Fångutväxlingen med Iran

Satt i iranskt fängelse – rasar över benådningen

Av Tor Gasslander
Publicerad: 17 juni 2024
ANNONS

Regeringens benådning av folkmordsdömde Hamid Noury är ett svek mot hans offer. Det säger Mehri Emrani, som själv satt fängslad i iran under slutet av 80-talet, då Noury enligt svensk domstol var delaktig i en massavrättning i ett iranskt fängelse.

– Jag överlevde massakern, men jag såg hur de kom till avdelningen och hämtade flera av mina vänner som aldrig kom tillbaka, säger Emrani till Expressen.

Noury benådades och utväxlades under helgen mot två svenska medborgare som suttit fängslade i Iran. Emrani menar att utväxlingen ger den iranska regimen politisk legitimitet.

ANNONS
Noury greps i Sverige 2019
Expressen
Benådningen har kritiserats av aktivister
Sveriges Television
Kristersson: Det var ett nödvändigt beslut
tv · www.svtplay.se
bakgrund
 
Massavrättningarna i Iran 1988
Wikipedia (en)
A series of mass executions of political prisoners ordered by Ayatollah Khomeini and carried out by Iranian officials took place across Iran, starting on 19 July 1988 and continuing for approximately five months. Many of the prisoners were also subject to torture. The killings took place in at least 32 cities across the country. The killings were perpetrated without any legislative basis and trials were not concerned with establishing the guilt or innocence of defendants. Great care was taken to conceal the killings, and the government of Iran currently denies their occurrence. The exact number of those killed is unknown, with various estimates by human rights organizations up to 5,000 people killed. Human Rights Watch puts the estimate at between 2,800 and 30,000 people killed, while Amnesty International estimates at least 30,000 killed. Reportedly, the majority of those who were killed were supporters of the People's Mujahedin of Iran (MeK), but supporters of other leftist factions, including the Fedaian and the Tudeh Party of Iran (Communist Party), were also executed.: 209–228  Various motives have been offered for the executions of the victims, including that the victims were executed in retaliation for the 1988 attack on the western borders of Iran by the MeK, (although members of other leftist groups which never supported or took part in the Mujahedin's invasion were also targeted for execution).: 218  Survivors of the massacre have made numerous calls for redress and they have also called for the prosecution of those who perpetrated the attack. The massacres have been called "Iran's greatest crime against humanity", without precedent in modern Iranian history both in terms of scope and cover-up,: 201  and have been denounced by deputy Supreme Leader of Iran at the time Ayatollah Montazeri, the United Nations Human Rights Council, and a number of countries such as Sweden, Canada, and Italy.
Annons
Höstlov hos Elite Hotels— upp till 25% rabatt på två nätter, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Fångutväxlingen med IranIranHamid NouryPolitikMellanöstern

Nourys advokater: Agerandet från åklagare är inte bra

Det är upprörande att Hanna Lemoine, vice chefsåklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, tycker att advokaterna i Hamid Noury-fallet borde ha agerat annorlunda när de lyfte allvarliga brister hos polis, åklagare och Kriminalvården. Det skriver advokaterna Thomas Bodström och Hanna Larsson Rampe, som försvarade Noury i hovrätten, på DN Debatt.

31 augusti 2025, 20.56
Hamid Noury och demonstrationer mot hans benådning.

Floderus om tiden i fängelset – utnyttjades av vakten

I 790 dagar satt den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus fängslad i Iran. Nu berättar han för Aftonbladet om de sexuella kränkningar han utsattes för i det ökända Evinfängelset.

17 augusti 2025, 09.02
Johan Floderus.

Floderus om planen att spionera för Iran: ”Skäms”

Johan Floderus övervägde att spionera för Iran för att bli frisläppt från sin fångenskap, något han beskriver som ”en tanke jag sedan kommer att skämmas över så länge jag lever”, skriver SVT.

23 juni 2025, 10.38
Johan Floderus berättar om de 790 dagarna han var fånge i det ökända Evinfängelset i Iran.

Floderus skriver bok om fängelset – fann tröst i sufier och Tolstoj

I januari återvänder Johan Floderus till jobbet som EU-diplomat – men först ska han skriva en bok om sina 790 dagar i Evinfängelset i Iran, rapporterar TT.

18 november 2024, 21.09
Johan Floderus den 3 juli 2024.