Hem
Pierre Schori, soldater i Afghanistan. (TT)

Schori: Äntligen får vi veta varför Sverige är i krig

Under torsdagen presenteras utvärderingen av den svenska insatsen i Afghanistan för regeringen. I en text på Aftonbladet Kultur skriver diplomaten och S-politikern Pierre Schori: ”Äntligen får vi veta varför Sverige är i krig”.

Schori undrar i texten om utvärderingen kommer visa att de ambitiösa målen som rättfärdigade den militära insatsen nåddes, det vill säga att skapa demokrati och säkerhet, säkra kvinnors rättigheter, minska korruption och stoppa opiumproduktionen. Eller, undrar han, var det hela bara ett sätt för Sverige att kvalificera sig för kommande internationella insatser tillsammans med Nato.

”För att legitimera den militära insatsen har också anförts att vi är i Afghanistan ’därför att FN vill det’. Men varför hade vi då, fram till Mali-insatsen 2014, inte deltagit i någon av de FN-ledda operationerna”, frågar Schori.

bakgrund
 
Pierre Schori
Wikipedia (sv)
Jean-Pierre Olov Schori, född 14 oktober 1938 i Norrköping, är en svensk politiker (socialdemokrat) och diplomat.
bakgrund
 
Afghanistankriget (2001–)
Wikipedia (sv)
"Afghanistankriget" och "Kriget i Afghanistan" omdirigeras hit. För andra betydelser, se Afghanistankriget (olika betydelser). Den USA-ledda interventionen i Afghanistan, officiellt Operation Enduring Freedom, inleddes den 7 oktober 2001, i kölvattnet efter 11 september-attackerna samma år. Det officiella målet med invasionen var att fånga Usama bin Ladin, utrota al-Qaida, och få bort talibanregimen. Efter inledandet av invasionen den 7 oktober gick alliansens trupper in i Kabul den 13 november samma år. I december 2001 rapporterade USA:s försvarsdepartement att talibanerna hade besegrats men varnade för att kriget skulle fortsätta för att försvaga talibantrupperna och al-Qaida ytterligare. Senare samma månad installerade FN en interimsregering i Afghanistan som leds av Hamid Karzai. År 2004 hölls val i landet som internationella observatörer kallade "acceptabelt demokratiska" vid "sammanlagda majoriteten" av vallokaler. Efter den första allierade offensiven då talibantrupperna trängdes undan har talibanerna omgrupperat sig, och lyckats samla in nya medel och rekrytera nya anhängare. Varför talibanerna har kunnat omgruppera sig beror på att man efter de första attackerna slutade skicka bidrag till Afghanistan för att hjälpa till som uppbyggnad, vilket ledde att landet blev en katastrofplats. År 2006 intensifierades talibanernas uppror. Som ett resultat av det beordrade president George W. Bush ytterligare 3500 soldater till landet i mars 2007. Ansträngningar har gjorts för att döda eller fånga al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin och den 1 maj 2011 deklarerade Barack Obama i ett tal till nationen att Usama var dödad i en militär aktion mot hans gömställe i Abbottabad. Bush var till en början mycket angelägen om att fånga bin Ladin men det kom att ändra sig och ett år senare sa han att det inte längre hade någon prioritet. Al Qaidas andra två ledare, Ayman al-Zawahiri, liksom talibanledaren Mohammed Omar, är fortfarande på fri fot. Två militära operationer pågår för att uppnå stabilitet i Afghanistan. Operation Enduring Freedom (OEF) leds av USA och syftet är att bekämpa al-Qaida lämningar, främst i de östra och södra delarna av landet längs den pakistanska gränsen. OEF är inte en Nato-operation, även om många koalitionspartners är Nato-medlemmar. Cirka 20 000 soldater finns i OEF, varav cirka 18 000 utgörs av amerikanska styrkor. Den andra operationen är International Security Assistance Force (ISAF), som inrättades internationellt med FN resolution 1386 för att stabilisera landet. I maj 2008, hade ISAF uppskattningsvis 47 000 soldater från 40 länder varav USA står för 17 000. Sedan Barack Obama tillträtt som president har antalet amerikanska soldater i Afghanistan ökat.

Mer om utvärderingen

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen