SD fick som de ville – är det därför de tappar i opinionen?

Sverigedemokraterna har landat på mellan 16 och 18 procent i de senaste mätningarna. Det är ett tapp från i höstas – och ett rejält hopp ner från våren 2020.

SD tycks ha nått en platå och de ser inte, just nu, ut att bli större än Moderaterna vid valet. Har partiet slutat att växa och nått sin topp? Svaret är, enligt Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, att det är för tidigt att säga.

– De har haft perioder av tillbakagång tidigare. Det får framtiden utvisa, säger han.

– Alla partier kan nå fler väljare och bli större men någon slags peak kan vara nådd, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tror att opinionsinstituten blivit bättre på att pejla stödet för SD och inte längre underskattar dem som vid förra valet.

Att stödet för SD har stannat av i opinionsmätningarna kan ha att göra med att andra partier har anpassat sin politik de senaste åren, tror statsvetarna. Samtidigt är SD fortfarande en vattendelare inom politiken som många väljare aldrig kommer att rösta på, säger Peter Esaiasson.

– Andra partier som uppfattas som mer pålitliga har anpassat sig till deras policy.

Bland annat har andra partier tagit position i SD:s stora fråga om invandring. Samma sak inom frågan om brottslighet.

– Det talas nu om hårdare tag från ett betydligt antal partier, säger Anders Sannerstedt.

Även kriget i Ukraina kan ha påverkat, tror Sannerstedt. Det har dominerat nyhetsflödet och svenskarna har fått nyansera bilden av flyktingar.

– Den negativa inställningen till flyktingar kan ha luckrats upp lite. Det har också funnits diskussioner om hur ryssvänliga SD egentligen är. Sedan sa de kanske lite väl sent ja till Nato, säger han.

Nämnvärt under de senaste fyra åren är att SD kommit in i den borgerliga värmen och nu ingår i en grupp om fyra partier som kan ses som ett alternativ till regeringsunderlag.

– Det är ingen tvekan att SD har kommit in lite från kylan. Det är inte säkert att det bara är positivt, men inte heller något direkt negativt. De stora bekymren kommer först den dagen man är med och fattar beslut som man måste ta ansvar för, säger Anders Sannerstedt.

Att SD välkomnats kan ha haft något av en avväpnande effekt, tror Esaiasson.

Men även om Moderaterna och Kristdemokraternas väljare har förändrats i sin syn på SD är det många väljargrupper som tycker att SD är ett rasistiskt parti och aldrig skulle rösta på dem. Det påverkar hela den borgerliga oppositionen, förklarar Esaiasson.

– De har lyckats få med sig de flesta med inte alla av sina väljare. De hade nog legat ännu bättre till, så som oppositionen brukar göra inför ett val, om inte den här synen på SD funnits.

Svenska Dagbladet, som också har tittat närmare på varför SD:s uppgång planat ut, har intervjuat statsvetaren Ann-Cathrine Jungar på Södertörns högskola. Hon säger att SD också anpassat sig åt andra hållet och att en fråga är hur mycket partiet kan kompromissa innan väljarna tycker att de ger avkall på sina principer.

Peter Esaiasson ser ingen större risk för partiet att förlora sina kärnväljare.

– Då skulle man se att partierna till höger om dem skulle växa och det gör de inte. De alternativen uppfattas som fullkomligt uteslutna för väljarna, säger han.

De stora utmaningarna för alla partierna med bara några månader till valet är att få fokus på hjärtefrågorna. I SD:s fall finns det ingen tvekan om att partiet måste få valrörelsen att handla om gängkriminalitet och invandring, menar Anders Sannerstedt.

– Utmaningen är att lyckas med det.