”Ska koranbränning räknas som hatbrott?”
Efter den senaste tidens koranbränningar har debatten om yttrande- och religionsfrihet blossat upp. Till DN säger åklagaren Fredrik Ingblad att en koranbränning riktar sig mot en symbol för religionen och inte gruppen i sig, även om människor blir kränkta.
Men enligt biskop Åke Bonnier, ärkebiskopens ersättare i Sveriges kristna råd, måste man utreda om det är ett hatbrott.
– Det är en skändning av en helig skrift. Det blir en väldigt stark markering mot det muslimska folket att bränna en helig skrift i samband med stora viktiga högtider, säger han i P1 Morgon.
Dan Korn, rabbin och chefredaktör för tidskriften Bulletin, håller med om att det är en hatfull handling, men säger i P1 Morgon att det inte ska klassas som ett hatbrott.
– Muslimer är inte ett folk, man måste kunna kritisera en religion och därför kan det inte kallas för hets mot folkgrupp. Att kalla det för hets mot folkgrupp urgröpar meningen med lagen, alltså att man hetsar mot människor av en viss etnicitet.
