Skandiamannen eller PKK – teorierna om mordet

Mordet på Olof Palme, benämnt Palmemordet, ägde rum klockan 23:21 fredagen den 28 februari 1986 då Sveriges statsminister Olof Palme sköts till döds i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan i centrala Stockholm. Efter mordet följdes i utredningen om mordet ett flertal spår, däribland ”PKK-spåret”, ”33-åringen” och ”Sydafrikaspåret”, som dock inte ledde till något konkret genombrott. I december 1988 anhölls Christer Pettersson som misstänkt för mordet och denne dömdes också i juli 1989 av Stockholms tingsrätt som skyldig, men frikändes därpå av en enig hovrätt i november samma år. Misstankarna mot Pettersson kvarstod dock och resning begärdes av riksåklagaren i december 1997 men avslogs av Sveriges högsta domstol den 28 maj 1998. Sedan dess har inga genombrott i spaningsarbetet skett och ingen misstänkt har åtalats; detta trots att fler än 130 personer har erkänt mordet och att utredningen kring det är en av världens mest omfattande.I februari 2020 meddelade förundersökningsledaren Krister Petersson att han under det första halvåret innevarande år kommer att "meddela ett beslut i åtalsfrågan". Detta innebär att en ansvarig för mordet kommer att åtalas, alternativt att utredningen kommer att läggas ner. Personer inom rättsväsendet och andra insatta i mordet tolkade beskedet som att utredningen kommer att läggas ner beroende på att gärningsmannen är död. Detta då en misstänkt i livet vid tidpunkten för tillkännagivandet redan skulle ha suttit häktad. Den 5 juni 2020 meddelade Åklagarmyndigheten att Krister Petersson kommer ge beskedet i åtalsfrågan onsdag den 10 juni.