Skärpt amorteringskrav splittrar partierna

Stigande bostadspriser och hög belåningsgrad. Diskussionen om bostadsekonomi präglar det politiska samtalet. KD och L vill ta bort det skärpta amorteringskravet. Enligt L har beslutet gjort det mycket svårare att köpa bostad, särskilt för unga. Flera andra partier saknar förslag eller vill avvakta och utvärdera effekterna – så här svarar de.

• Bör Sverige skärpa amorteringskravet?

• Ska ränteavdraget avskaffas?

• Så länge Finansinspektionen bedömer att amorteringskraven ska ligga kvar ser S inte någon anledning att i dagsläget dra några andra slutsatser. Finansinspektionen har ansvar för att bedöma riskerna i det finansiella systemet.

• S är kritiskt till att alliansregeringen ändrade fastighetsskatten utan att samtidigt ändra ränteavdragen. Enligt S har det starkt bidragit till att en obalans uppstått mellan upplåtelseformerna. Partiet vill se långsiktiga regler för boendebeskattning, som en del i en blocköverskridande skattereform.

• Det amorteringskrav som Finansinspektionen nyligen införde ska ses i ljuset av att bostadspriserna och hushållens skulder är på historiskt höga nivåer, enligt MP. Partiet kommer noga utvärdera effekterna av amorteringskravet innan det skärps ytterligare.

• Miljöpartiet vill trappa ner ränteavdraget över tid.

• Nej. V står bakom det ursprungliga och det skärpta amorteringskravet, men föreslår inga ytterligare skärpningar. Om ränteavdragen trappas ned vill V lätta på amorteringskraven och bolånetaket.

• V vill trappa ned ränteavdraget med 1–2 procentenheter per år under 5 år och införa ett tak på hur mycket man får dra av.

• C anser att det första amorteringskravet var nödvändigt. Partiet ville avvakta effekterna av amorteringskravet innan ytterligare åtgärder vidtogs och var därför negativa till att regeringen ”nästan omedelbart” godkände ett skärpt amorteringskrav. Förändringar kan bli aktuella först efter utvärderingar.

• Partiet anser att ränteavdragen behöver ses över men menar att ändrade ränteavdrag utan ytterligare reformer kan få allvarliga konsekvenser. C vill att blocköverskridande bostadssamtal kommer igång så snart som möjligt efter valet.

• Nej, L vill ta bort det skärpta amorteringskravet. Partiet menar att det har gjort det mycket svårare att köpa bostad, särskilt för unga. För att dämpa den höga skuldsättningen vill L i stället långsamt trappa ned ränteavdraget.

• L vill inte avskaffa ränteavdraget men långsamt trappa ner från 30 till 20 procent under en tioårsperiod (en procentenhet per år). Hushållen ska kompenseras genom sänkt inkomstskatt, så att köpkraften inte påverkas.

• Nej, KD vill i stället ta bort det skärpta amorteringskravet.

• KD vill se avtrappade ränteavdrag för lån och att detta växlas mot sänkt skatt på arbete. ”Detta bör företrädesvis ske genom sänkt skatt på inkomst av tjänst, men också med riktat stöd till barnfamiljer, då vi vet att barnfamiljer runt storstäder annars riskerar att drabbas hårdare.” Ett minskat ränteavdrag ska gå tillbaka oavkortat till hushållen. Enligt KD bör avtrappningen ske långsamt under 20–30 år.

• M har inga sådana förslag. ”Ökningen av hushållens skuldsättning är alltför hög och behöver hanteras.” Enligt M kan amorteringskrav vara en del av detta men partiet menar att det centrala är att lösa bostadsbristen och få en bättre fungerande bostadsmarknad. Enligt M behövs bland annat regelförändringar så att byggkostnaderna kan sänkas.

• M har inga förslag om att avskaffa ränteavdragen. ”Ränteavdragen är en naturlig del av vårt skattesystem.”

• SD är skeptiskt till det nya (förstärkta) amorteringskravet. Man har inte fullt utvärderat effekterna av det första amorteringskravet när man nu går fram med ett ytterligare skärpt krav för 2018, anser SD.

• Partiet vill delvis avskaffa ränteavdragen. SD har föreslagit en nedtrappning av ränteavdraget med en procent per år under en femårsperiod för att stabilisera bostadsmarknaden. Därefter vill man utvärdera. SD vill också kompensera hushållen.