Spännande framtid för elektroniska underskrifter
Elektroniska underskrifter är ett smidigt sätt att ingå kommersiella avtal, göra anmälningar och upprätta bolagsdokumentation. Elektroniska underskrifter är generellt giltiga enligt svensk lag. Men vad mer säger lagen? Här går Johannes Färje, Head of Digital Services and Innovation på Advokatfirman Cederquist igenom vad som gäller.
Användandet av elektroniska underskrifter är primärt reglerat i eIDAS-förordningen. Reglerna utgår från teknikneutralitet och definierar tre typer av elektroniska underskrifter: enkla, avancerade och kvalificerade. Förenklat kan man säga att kontrollen av enkla och avancerade elektroniska underskrifter ligger hos parterna som använder sig av lösningen medan för kvalificerade elektroniska underskrifter finns en tydlig tillståndsprocess. Nationell lagstiftning är tillåten avseende vilken typ av underskrift som krävs för ett visst dokument och i vissa fall kan existerande formkrav kan sätta käppar i hjulet för användningen av elektroniska underskrifter.
De flesta dokument och handlingar går bra att underteckna med enkel elektronisk underskrift men det finns några handlingar som kräver en avancerad underskrift men det finns inte några krav på kvalificerade elektroniska underskrifter. Resultatet av detta har blivit att individer, företag och myndigheter måste själva bedöma huruvida lösningarna lever upp till kraven på avancerade elektroniska underskrifter, vilket har visat sig krångligt för många.
