Stureplansmördaren vill doktorera i Uppsala

Stureplansmorden var ett våldsdåd som ägde rum den 4 december 1994 vid Stureplan i Stockholm. En ordningsvakt och tre gäster dödades vid nattklubben Sturecompagniet då Tommy Zethraeus, enligt den fällande domen, öppnade eld rakt in i entrén. Även Guillermo Marquez Jara dömdes för medhjälp till grovt vållande till annans död. Vid skottlossningen dödades dörrvakten Joakim "Jocke" Jonsson samt tre kroggäster: Kristina Oséen, Katinka Genberg och den döva författaren Daniella Josberg. Alla dödade var 21 eller 22 år gamla. Utöver de fyra dödade skadades 20 personer av kulor och ett stort antal skadades av glassplitter eller fick psykiska skador. Fotografiet när Zethraeus och Márquez Jara grips av polisen gav fotografen Åke Ericson pris för 1995 års bästa polisbild. Samma foto fick andra pris i klassen Årets nyhetsbild.

Tommy Zethraeus, född 28 maj 1969, är en svensk massmördare som avtjänar livstids fängelse för de så kallade Stureplansmorden. Natten till söndagen den 4 december 1994 råkade Tommy Zethraeus, 25, och Guillermo Marquez Jara, 23, samt en 22-årig vän i gräl med dörrvakterna på restaurang Sturecompagniet på Stureplan i Stockholm. De åkte hem och strax efter klockan 5 på morgonen återkom de med en norsk automatkarbin av typen AG-3 (den norska varianten av Heckler & Koch G3). Tommy Zethraeus höll i vapnet. Fyra människor dödades, Katinka (21), Daniella (22), Kristina (21) och dörrvakten Joakim (22). Över 20 skadades. Många andra fick psykiska skador. Denna händelse kallas ofta Stureplansmorden. I tre och ett halvt dygn befann sig Tommy Zethraeus och Guillermo Marques Jara på flykt och jagades av polisen i hela Sverige. Onsdagen den 7 december kunde polisen gripa de två i en vägspärr intill Drottningholms slott efter ett tips. Hösten 2002 greps Tommy Zethraeus inne på Hallanstalten tillsammans med andra kriminella i den så kallade Hallhärvan och dömdes sedermera till 10 års fängelse utöver det livstidsstraff han redan avtjänar för Stureplansmorden. Tommy Zethraeus dömdes tillsammans med andra kriminella för narkotikabrott, stämpling till grovt rån och medhjälp till grova vapenbrott. Målet handlades till slut av Högsta domstolen då den enda bevisningen i målet bestod av telefonsamtal. Målet blev ett mycket viktigt prejudikatmål för polisen och åklagarna då ovissheten avseende bevisvärdet av avlyssnade telefonsamtal till slut avgjordes. Idag är det lagenligt att använda den här typen av överskottsinformation för polis och åklagare vid brottmål utan så kallad stödbevisning. Den 10 februari 2009 fick Zethraeus avslag på sin begäran om att få sitt straff tidsbegränsat. I och med att han har fortsatt att begå brott under sin tid på Kumlaanstalten har hans chanser att få tidsbegränsat straff försämrats. Den 25 oktober 2010 fick han ännu ett avslag på en begäran att få sitt straff tidsbegränsat. Den 11 februari 2014 beslutade Örebro tingsrätt att Zethraeus får sitt straff tidsbestämt till 33 år vilket betyder att han kan släppas villkorligt under 2016. Åklagaren överklagade och den 1 september 2014 kom hovrättens besked om att Zethraeus kommer få sitta kvar på livstid.