(Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Svenska kyrkan öppnar för köp i Telia och Stora Enso

Telias nya ledning och styrelse har gjort ett bra jobb med att hantera den underliggande problematiken bakom företagets skandalaffärer i Eurasien. Det anser Svenska kyrkans hållbarhetschef Sara Nordbrand, enligt ett pressmeddelande. Nu öppnar kyrkan för att investera i så väl Telia som Stora Enso igen.

Kyrkan sålde sitt innehav i Telia 2013 efter avslöjandena om de kritiserade affärerna i Uzbekistan. En ny placering inom ramen för kyrkans buffertfonder, Ethosfonderna, på omkring 5 miljarder kronor kan bli aktuell efter en översyn av bolaget.

Beslutet att rata investeringar i Stora Enso gjordes efter uppgifter om att det förekom barnarbete i bolagets produktionskedja. Stora Enso har sedan dess bland annat arbetat med världsfacket ILO för att säkra hållbarheten.

– I båda fallen ser vi att hållbarhetsfrågorna numera hanteras av styrelserna och företagsledningarna på ett gediget sätt, säger Nordbrand i pressmeddelandet.

bakgrund
 
Svenska kyrkan
Wikipedia (sv)
Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk folkkyrka som var statskyrka i Sverige åren 1536–2000. Svenska kyrkan är med 6,1 miljoner medlemmar det största trossamfundet i Sverige och tillhör Lutherska världsförbundet. I riksdagsbeslut om separation från svenska staten 2000, lagstadgas kyrkan som rikstäckande evangeliskt-luthersk folkkyrka. Genom successionsordningen ska Sveriges statschef tillhöra Svenska kyrkan, vilket stärker sambandet med staten. Den evangeliska kyrkan leds av ärkebiskop Antje Jackelén sedan juni 2014. Svenska kyrkan räknar sina historiska rötter till Sveriges kristnande. Under 1500-talet reformerade kung Gustav Vasa Uppsala kyrkoprovins till det som kom att kallas Svenska kyrkan. Kontroverser om den svenska kyrkans påvliga relationer rasade dock ännu under kung Johan III:s (1568–1592) och katolske kung Sigismunds (1592–1599) regeringsperioder. Vid Uppsala möte (1593) definierades den under dåvarande riksföreståndare hertig Karls inflytande som en evangelisk-luthersk statskyrka i enlighet med Augsburgska bekännelsen (1530). Efter hertig Karls seger i avsättningskriget mot kung Sigismund (1598–1600) ratificerades reformationen slutgiltigt, inklusive ny kyrkohandbok 1614. Den aktuella benämningen Svenska kyrkan tillkom med dissenterlagen 1860, då behovet uppstod av särskiljning från andra kristna kyrkor vilkas existens då erkändes av svenska staten. Namnet Svenska kyrkan är anakronistiskt att använda för äldre tid liksom beteckningen romersk-katolska kyrkan i Sverige är en anakronism då det gäller medeltid och reformationstid.[källa behövs]
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen