Sverige skickar Leopard – Archerbesked i mars

Stridsvagn 122, kort strv 122 (produktnamn: Leopard 2 "Improved" A5 SE, kort Leopard 2 S) är en huvudstridsvagn utvecklad av det tyska företaget Krauss-Maffei och det svenska företaget Åkers Krutbruk Protection AB (m.fl.) på uppdrag av försvarets materielverk (FMV) för svenskt bruk. Vagnen är en svenskanpassad variant av den tyska stridsvagnen Leopard 2 Improved (Leo 2 Imp), en vidareutveckling av Leopard 2A4 (55,2 ton) med ny utformning av det ballistiska skyddet, som erbjuds med olika skyddsnivåer. Tyskland antog vagnen inledningsvis med medelhög skyddsnivå som Leopard 2A5 (59,5 ton), medan Sverige valde den högre skyddsnivån (sedermera kallad Leopard 2A5+) som grund för stridsvagn 122 (62,5 ton). Under svenskanpassningen har vagnens skyddsnivå förbättrats ytterligare gentemot den tyska grundkonstruktionen, såsom introduktionen av ett svenskutvecklat takpansarpaket avsett mot lättare takslående stridsdelar (t.ex. vapen som Saab Dynamics NLAW och Bofors STRIX). Det kraftiga pansarskyddet gjorde, vid tidpunkten för anskaffning, stridsvagn 122 till världens bäst skyddade stridsvagn. Vagnen har producerats i 120 exemplar, både i Tyskland och under licens i Sverige, enbart för svenskt bruk. Vidare produktion har inte undertagits. Anskaffning av strv 122 började i och med skrotning av projekt stridsvagn 2000 och upprättandet av projekt Stridsvagn Ny år 1991. Stridsvagn Ny innebar att man lånade in de dåtida mest moderna västländska huvudstridsvagnarna för utprovning för att se vilken vagn som var mest lämpad för det svenska försvaret. Leopard 2 vann denna utprovning i konkurrens med franska Leclerc, ryska T-80U och amerikanska M1 Abrams. Den 20 januari 1994 fattade regeringen beslut om att anskaffa 120 Leopard 2 S, sedermera stridsvagn 122, varav upphandlingen blev den dittills största upphandlingen Försvarets materielverk haft ansvar för. Upphandlingen involverade stora delar av den svenska vapenindustrin för att sköta vidareutveckling och licenstillverkning. Stridsvagn 122 togs i bruk 1996 och har sedan slutleverans år 2002 varit den svenska arméns primära huvudstridsvagn. Som tjänstevagn ersatte strv 122 vagnarna strv 101, strv 102, strv 103, strv 104 och efter viss tid även strv 121. Strv 122 planeras att användas fram till 2030.

MIM-23 HAWK är ett amerikanskt luftvärnsrobotsystem som designades i slutet av 1950-talet. Det var USA:s första mobila luftvärnsrobotsystem och var till vissa delar baserat på det fasta luftvärnsrobotsystemet MIM-3 Nike-Ajax. Systemet har moderniserats i flera omgångar. Systemet togs ur tjänst i USA efter Kuwaitkriget, men används fortfarande av många andra länder. Namnet "HAWK" är förkortning av Homing All the Way Killer, vilket betyder att den är målsökande under hela flygningen.

The IRIS-T ("InfraRed Imaging System Tail/Thrust Vector-Controlled") is a medium range infrared homing missile available in both air-to-air and ground defence surface-to-air variants. The missile was developed in the late 1990s–early 2000s by a German-led program to develop a short to medium range infrared homing air-to-air missile to replace the AIM-9 Sidewinder in use by some NATO member countries at the time. A goal of the program was for any aircraft capable of firing the Sidewinder to also be capable of launching the IRIS-T. The air-to-air variant was fielded in 2005. Surface-to-air defence systems variants came later, with the short-range IRIS-T SLS fielded in 2015, and the medium-range IRIS-T SLM fielded in 2022. One IRIS-T SLM battery, as supplied by Germany to Ukraine, consists of three truck-mounted launchers, carrying eight missiles each (with a range of 40 kilometres or 25 miles), and a separate command vehicle that can be positioned up to 20 kilometres (12 mi) away. The command vehicle integrates multiple radar sources, and is able to launch and track all 24 missiles simultaneously. The IRIS-T SLM can counter surface-to-air missiles and cruise missiles, including low-flying, stealthy missiles such as the Kalibr.