Åklagare ska nu granska den kritiserade antikroppsstudien vid Uppsala universitet, skriver DN. Drygt 450 personer – vänner och bekanta till forskarna – provtogs i studien trots att etiskt tillstånd saknades. Enligt nämnden har forskarna även brutit mot bestämmelser om information till forskningspersoner och krav på samtycke. I svaret till Överklagandenämnden skriver professor Åke Lundkvist – som lett studien med sin kollega Björn Olsen – att syftet med provtagningen inte var vetenskapligt utan att man bara ville testa vänner och bekanta som ville se om de utvecklat antikroppar.

I ett skriftligt svar till DN skriver ställföreträdande vicerektor Eva Tiensuu Janson att det ”naturligtvis inte är bra” att studien genomfördes innan den fått etiskt godkännande.

Efter sin hårda kritik mot den svenska coronastrategin uppmärksammas nu professor Björn Olsens tidiga uttalanden om pandemin, skriver Expressen.

På Facebook har tidiga uttalanden från Olsen sammanställts. I januari sa experten på infektionssjukdomar till exempel att de flesta i Sverige inte har någon anledning att oroa sig för viruset. I februari sa han i TV4 att man utan problem kunde resa till Alperna, där fall hade konstaterats.

– Okej, jag sa det här om Alperna. Men under de här sportlovsveckorna så blev det alldeles klart (...) att det definitivt inte bara fanns i lågländerna. Innan dess var vi nog ganska överens egentligen, säger han till Expressen och syftar på Folkhälsomyndigheten.

Kostnaden för svenska statens antikroppstester mellan juni och december beräknas kosta två miljarder kronor, rapporterar DN. Flera experter menar att antikroppstesterna inte behöver fånga upp alla som har haft sjukdomen eller som är immuna.

Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, säger till tidningen att en del kan ha ett så lågt antal antikroppar att det inte går att mäta. Hon tror att även de som haft en mildare infektion sannolikt kan ha någon form av skydd mot viruset ändå.

Björn Olsen som är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet tror att antikroppstesterna kan ge en överblick över pandemin i Sverige.

Professor Björn Olsen har riktat stark kritik mot den svenska coronastrategin, men han var så sent som i januari i år tveksam till användning av munskydd, skriver Aftonbladet.

– Jag trodde inte på munskydden (...) folk hade munskydd under näsan, över pannan, överallt. Sedan har vi gjort ett enormt kunskapslyft de här senaste månaderna. Jag hade fel, Folkhälsomyndigheten hade fel, många hade fel, säger han till Aftonbladet.

Olsen säger nu att munskydden kan förhindra smitta ”kanske till 60 procent” och vara ett bra skydd tillsammans med andra åtgärder.

Opinion 27 läkare och forskare – bland dem Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar och Lena Einhorn, doktor i virologi – undrar på Aftonbladets debattsida hur länge till personer över 70 år ska behöva isolera sig.

Uppmaningen till äldre att isolera sig har lett till att smittan har minskat i gruppen samtidigt som den är ”fortsatt utbredd i samhället”, skriver debattörerna.

”Det är dags att ändra strategin så att smittan når samma nivå som i våra grannländer, och våra äldre och de med riskfaktorer kan kunna komma ut, och leva ett normalt liv”, uppmanar de.

Opinion En rad ämnen tas upp på dagens ledarsidor.

I Svenska Dagbladet skriver Maria Rankka om professor Björn Olsens uppmärksammade sommarprat, där han bland annat kritiserade mediernas bevakning av coronapandemin. Hon menar att det finns fler ”åsiktskorridorer” som bör ifrågasättas.

”Oavsett politisk åskådning går en viss typ av åsikter inte att uttrycka i det offentliga rummet. I alla fall inte utan konsekvenser som mobbning och social utfrysning”, anser hon.

Sydsvenskan skriver om Dagens Nyheters avslöjande att SMHI sålt en av sina enheter till en privat aktör och utan oberoende värdering. Sättet som affären skötts på väcker frågor, konstaterar Sydsvenskans ledarsida.

”Uppfattningen om den oförvitliga svenska statstjänstemannen är djupt rotad. Kanske är det därför reflexerna som borde sitta i ryggmärgen hos varje myndighetschef, hos varje offentliganställd och politisk beslutsfattare ibland verkar saknas”, skriver tidningen.

Har svenska medier varit för okritiska mot Folkhälsomyndigheten i sin coronabevakning? Ja, menar professorn Björn Olsen i dagens uppmärksammade sommarprat. För tidigt att säga, menar medieforskarna som följer rapporteringen om pandemin.

– Det är väldigt svårt att säga om medierna har varit för följsamma, säger Marina Ghersetti, forskare på institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) på Göteborgs universitet, till TT.

Hon menar att rapporteringen så här långt tycks följa hur det brukar se ut i kriser. I det första skedet ligger fokus på att informera, medan kritiken kommer igång först senare och då ofta på initiativ av experter och politiker.

En annan som forskar på ämnet är medie- och kommunikationsdocenten Anne Kaun vid Södertörns högskola. Hon säger till SVT att man under våren kunde se kritik när medier lyfte röster som gick emot myndigheterna, till exempel Björn Olsen.

– Då tycker de att media bara använder Olsen som ett sätt att få högre tittarsiffror och skapa debatt, att man bara vill få spinn på nyheten, säger hon.

Mediebranschen svarar nu på kritiken i infektionsläkaren Björn Olsens sommarprat, om att medier skulle ha idoliserat Folkhälsomyndigheten i sin rapportering.

SVT:s mediedirektör Jan Helin tycker att det varit motiverat att ge myndigheten stort utrymme, och menar samtidigt att andra perspektiv också fått plats.

– Jag tycker varken att vi har varit för snälla eller för elaka, och det är inte heller vår roll att uppträda snällt eller elakt, säger han till SVT Nyheter.

Journalisten Robert Aschberg, ordförande i Publicistklubben, säger till Dagens Nyheter att han tycker att det har gjorts en hel del mediegranskningar av till exempel situationen i äldrevården. Samtidigt tycker han att det kan ligga något i Olsens kritik.

– Men om man kallar medierna i Sverige för en sekt, då har man inte klart för sig vad en sekt är, säger han till DN.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har svårt att förstå den skarpa kritik som professor Björn Olsen framför i sitt sommarprat i dag. Det är för tidigt att utvärdera vilka eventuella misstag som gjorts, säger Tegnell till Expressen.

– Det går inte i dag att säga vad som varit rätt eller fel. Misstag är något som man gör mer eller mindre avsiktligt och några sådana finns inte.

Tegnell har själv inte lyssnat på sommarprogrammet, där Olsen bland annat säger att tiden inte räcker till för att räkna upp alla misstagen i den svenska strategin.

Professor Björn Olsen svingar både högt och lågt i sitt sommarprat – mot Folkhälsomyndigheten och pk-journalister, skriver Anders G Bergquist i en recension i Smålandsposten. Statsepidemiolog Anders Tegnell vägrar Olsen att nämna vid namn, ”likt Voldemort i Harry Potter”.

”Sällan har en agenda synts så tydligt i ett sommarprat”, skriver G Bergquist.

DN:s Amina Manzoor anar ilskan som drivkraft i infektionsläkaren, som trots att han säger sig inte vilja räkna upp alla misstag i den svenska coronastrategin, ändå ägnar en stor del av sitt program åt att göra just det.

För GP:s Caroline Widenheim är programmet i stort en slags hyllning till livet – framför allt när Olsen delar sin personliga upplevelse av att drabbas av en hjärntumör.