Höstbudgeten präglas mer av januariavtalets byteshandel än de samhällsproblem som dominerar den politiska debatten, skriver Ekots politiska kommentator Tomas Ramberg i en analys.

Han menar att man kan tolka finansministerns avståndstagande från den slopade värnskatten i höstbudgeten som ett offentligt inledande av nästa års förhandlingar med C och L. ”’Vi kommer inte att acceptera en budget till med den här fördelningsprofilen’, låter budskapet från finansministern”, skriver Ramberg.

SvD:s Göran Eriksson menar att den avskaffade värnskatten speglar det extraordinära tillståndet i svensk politik eftersom S inte alls argumenterar för den största posten i sin egen budget.

SVT:s ekonomikommentator Johanna Cervenka skriver i en analys att regeringen inte ser någon anledning att lätta plånboken trots att det blåser ekonomisk snålblåst. ”I stället räknar finansminister Magdalena Andersson med att det är du och jag som ska hålla ekonomin igång”, skriver hon.

Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson varnar för att höstbudgeten läggs i ett läge där omvärlden blir allt mer osäker.

– Alltifrån handelskriget mellan USA och Kina och vi vet ännu inte hur brexit slutar. Risken är att vi får en hård brexit och att Europa och Sverige påverkas. Vi har en svag krona och låg tillväxt per person.

Svantesson menar att budgeten, den första som tagits fram med stöd av L och C, inte utgår från Sveriges största behov.

– Det här är fyra partier som inte har tittat ut från Sverige och ser de här behoven, utan tittat ner i sitt 73-punktsprogram och bockat av på sina önskelistor.

Tidigare har flera andra partier kommenterat budgeten, däribland V:s Ulla Andersson som menar att budgeten gör de högavlönade männen i Djursholm till vinnare.

– I Socialdemokraternas Sverige sliter lågavlönade kvinnor ut sig medan högavlönade män belönas, säger hon och kritiserar att regeringen lagt fokuset på skattesänkningar.

Liberalerna är däremot nöjda med höstbudgeten och partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson lyfter bland annat upp pengarna till försvaret.

– Vi är mycket nöjda med att vi har bundit upp S att ställa sig bakom Försvarsberedningen, säger han på presskonferensen.

Centerpartiets Emil Källström menar att budgeten som läggs fram är ”en skattesänkarbudget”. Han lyfter fram sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta inkomstskatter och grön skatteväxling.

Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed anser däremot att budgeten som regeringen lägger fram är ett resultat av att partierna tvingat på varandra sina favoritreformer.

– Det är helt uppenbart välfärden som får plocka upp notan för det här kostsamma samarbetet, säger han på en presskonferens.

Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt lägger också fokus på välfärden som partiet menar har halkat efter. Den budget som nu lagts gynnar rika, män och yngre åldersgrupper, säger han.

Regeringen har fått betala ett högt sakpolitiskt pris till Centerpartiet och Liberalerna och detta märks i budgeten, skriver SVT:s politiska kommentator Mats Knutson i en analys.

”Det här svider förstås i den socialdemokratiska själen, men är priset Stefan Löfven får betala för att sitta kvar som statsminister”.

Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin kallar höstbudgeten för ”ett smörgåsbord med regeringens, Annie Lööfs och Nyamko Sabunis favoriträtter”.

Hon lyfter fram avskaffad värnskatt, sänkt skatt på landsbygden, utvecklingstid samt satsningar på arbetsmarknadsåtgärder som viktiga delar av budgeten där alla fyra partier kommer att utropa sig till vinnare. Samtidigt konstaterar hon att det för väljarna blir oklart vad som är viktigast vid sidan om makten själv.

Ekots Fredrik Furtenbach säger att den största posten i höstbudgeten är skattesänkningar, bland annat eftersom man nu slopar värnskatten.

– De viktigaste reformerna i budgeten ökar klyftorna, det beror framför allt på att värnskatten slopas. Dessutom ökar ojämlikheten mellan könen eftersom män gynnas, säger han när han analyserar budgeten.

Vård, skola och omsorg får nästan åtta miljarder kronor mer i budgeten för 2020 enligt regeringen.

De nya satsningarna i budgeten som riksdagen inte redan beslutat om är 300 miljoner kronor till ungdomspsykiatrin, 200 miljoner kronor till karriärtjänster och vidareutbildning för sjuksköterskor, samt 210 miljoner kronor i ersättning till landstingen för vårdmoms, skriver TT.

Nya satsningar är också 110 miljoner kronor mer till skolan och 100 miljoner mer till kulturskolan, samt de 580 miljoner kronorna i riktade bidrag till kommuner med socioekonomiska utmaningar.

Där ingår även de fem miljarder kronorna i generella statsbidrag som redan har aviserats samt 1,3 miljarder för kortare vårdköer, som också är känt sedan tidigare.

En av satsningarna i regeringens budgetproposition är ett tillskott på ytterligare 174 miljoner till landets domstolar, skriver TT.

Domstolarna har larmat om det pressade ekonomiska läget och tillskottet i budgeten görs redan i år för att domstolarna ska kunna hantera alla mål med bibehållen kvalitet.

Även kriminalvården är pressad och får nu 200 miljoner kronor till i år. Pengarna ska användas till fler tillfälliga och permanenta platser i kriminalvården. Ekobrottsmyndigheten får ytterligare åtta miljoner 2019, bland annat till de poliser som jobbar på myndigheten.

Regeringen föreslår att 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar ska få ta del av en särskild pott på en halv miljard, skriver TT. Det är en av nyheterna i höstbudgeten som i dag presenteras.

Bidraget finns redan, men regeringen lägger in mer pengar. Kommuner som har tagit emot många flyktingar får 80 miljoner kronor ytterligare att dela på.

Som tidigare aviserats höjs de generella statsbidragen med fem miljarder kronor för 2020.

Höstbudgeten finns att ta del av på riksdagens hemsida, via länken nedan.

Centerpartiets partiledare Annie Lööf och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni gästade under morgonen TV4 Nyhetsmorgon för att prata om höstbudgeten som presenteras i dag.

Budgetpropositionen är till viss del ett resultat av januariavtalet som förhandlades fram av regeringspartierna, C och L i vintras. Både Sabuni och Lööf uppger att de är nöjda med de satsningar som de fått igenom i budgeten.

– I ett samarbete ska alla partier känna att de är nöjda, säger Sabuni i programmet.

Hon lyfter speciellt fram budgetsatsningar på försvar och välfärd samt den slopade värnskatten som Liberalerna menar behövs för att stärka den svenska konkurrenskraften.

– Vi tycker att det är viktigt att forstsätta den liberala reformagendan, säger Lööf och pekar på satsningar på sänkta skatter och mer pengar till klimat och landsbygd.

Den slopade värnskatten är en politisk triumf för Liberalerna, som orsakar maximal skada för S, skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys. Stefan Löfven har tidigare beskrivit avskaffandet av skatten som det mest smärtsamma i januariöverenskommelsen med C och L. Beslutet, som ger runt 345 000 av de rikaste sänkt skatt går på tvärs med S principer.

Å andra sidan, skriver Eriksson, har S fått igenom en bankskatt som ger nästan lika stora intäkter som den nuvarande värnskatten. Den skatten ska dessutom användas till att finansiera en satsning på försvaret – vilket begreppet värnskatt historiskt sett har inneburit.

”Man kan beskriva det som en sorts värnskatteväxling, eller mer tillspetsat: regeringen slopar inte värnskatten, man inför en ny”, skriver han.

Ekots Fredrik Furtenbach tar i sin analys upp en annan post i budgeten, den om utvecklingstid, en ny variant av friåret, som MP drivit igenom. Han påpekar att Isabella Lövin sålt in reformen på ett nytt sätt, jämfört med när det gamla friåret infördes – den gången handlade det om ett sätt att få tid till annat än arbete.

– Nu pratar Isabella Lövin tydligt om att detta enbart är ett sätt att skaffa sig kompetens genom att plugga eller starta eget, säger Furtenbach.

Den budget som finansminister Magdalena Andersson (S) kommer att lägga fram under onsdagen innehåller kända nettosatsningar för totalt 26 miljarder kronor, skriver TT. Runt 11,8 miljarder går till olika skattesänkningar, varav den slopade värnskatten som L drev igenom utgör drygt sex miljarder.

Även pensionärer och de som bor på glesbygden får sänkt skatt, det senare på initiativ från C.

Andersson (S) anser att skattesänkningarna speglar att ett brett samarbete mellan fyra partier står bakom budgeten.

– Budgeten är en kompromiss mellan olika partier, samtidigt har ju vi socialdemokrater gått till val på att sänka skatten för pensionärer, säger hon.

MP:s förslag på utvecklingstid som finns med i regeringens budget har väckt kritik från flera riksdagspartier, rapporterar Ekot.

Liberalerna som har varit med och förhandlat fram budgeten menar att man kommer att jobba för att slopa förslaget om konjunkturen försämras.

Även Moderaternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Mats Green är kritisk.

– Det är på gränsen till stötande, ärligt talat. Vi behöver fler som jobbar, inte färre, säger han.

Från vänsterhåll är tongångarna inte heller speciellt positiva. V-politikern Ali Esbati som sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott menar att förslaget inte är rätt sätt att åtgärda matchningsbehov på arbetsmarknaden.