Opinion Ett center mot cyberhot ska inrättas så fort som möjligt. Det skriver Mikael Damberg (S), Peter Hultqvist (S) och Per Bolund (MP) på SvD Debatt.

Ministrarna anser att det inte har funnits någon helhet i arbetet kring cybersäkerheten, även om Sverige har kompetensen. Med centret vill de samla förmågan att ”förebygga, upptäcka och hantera cyberhot”, skriver de.

”Cybersäkerhetsarbetet berör nästan alla politikområden och under kommande veckor avser regeringen återkomma med flera åtgärder som alla bidrar till att stärka Sveriges säkerhet” skriver Damberg, Hultqvist och Bolund.

De anser att cybersäkerheten måste stärkas bland annat för att den organiserade brottsligheten börjat använder internet allt mer, även cyberattacker bli vanligare.

Sverige blir ny medlem i den franske presidenten Emmanuel Macrons försvarssamarbete European Intervention Initiative, rapporterar SVT.

– Sammantaget bygger vi mer säkerhet i Europa, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SVT Nyheter.

Tanken är att försvarssamarbetet ska agera vid bland annat terrordåd och oroligheter vid EU:s gränser.

Bankföreningen är kritisk till en ny bankskatt för att finansiera ytterligare satsning på försvaret.

Under pressträffen sa finansminister Magdalena Andersson att finanssektorn gör stora vinster och bör kunna bidra mer till det allmänna. Försvarsminister Peter Hultqvist pekade på att storbankerna hade en vinst på 112 miljarder kronor förra året.

– Bankerna gör inga övervinster. De har lägre lönsamhet än de svenska börsbolagen i övrigt, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg till SVT Nyheter.

Lindberg pekar dessutom på att tajmingen är dålig, då ekonomin är på väg in i en avmattning och det nya Baselregelverket väntas hålla tillbaka företagens kreditförsörjning.

En ny bankskatt ska finansiera de fem miljarderna som satsas på försvaret år 2022.

– Jag noterar att de fyra stora bankerna Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB hade en vinst på 112 miljarder kronor förra året, vilket är tre miljarder högre än 2017, förklarade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en presskonferens under lördagen.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, tror att det i slutändan kommer att vara bankernas kunder som drabbas av den höjda skatten.

– Historiskt sett ser vi att de svenska bankerna är kostnadseffektiva. De är bra på att överföra kostnader på sina kunder, säger Bratt till Expressen.

Hon får medhåll av Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners. Han säger att skatten är väntad men att det blir privatpersoner som får stå för försvarsnotan.

En del av försvarsbudgeten ska finansieras med en ny bankskatt, meddelar finansminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens. Regeringen har tidigare utrett skatt på finanssektorn och en förklaring till beslutet är de stora vinsterna som bankerna gör.

– Bankerna kan bidra mer än vad de gör, säger hon.

När försvarsuppgörelsen presenterades i går stod det klart att det blir 20 miljarder mer till försvaret fram till år 2025.

– Det är den största förstärkningen av försvaret sedan 1960-talet, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Regeringen tvingades backa och ge allianspartierna vad de ville ha i försvarsfrågan. Men i gengäld splittrade man Allianspartierna och slapp ett nederlag i riksdagen, skriver SVT:s Mats Knutson i en analys.

De borgerliga hoppade av Försvarsberedningen i våras sedan S inte velat binda sig vid en försvarsbudget på 84 miljarder kronor till 2025. Men nu har regeringen gjort en helomvändning, trots att inte särskilt mycket hänt i sak. Sydsvenskans Olle Lönnaeus beskriver det som att Stefan Löfven avgjort striden mellan försvarsminister Peter Hultqvist och finansminister Magdalena Andersson till Hultqvists fördel.

SvD:s Jonas Gummesson beskriver de extra 20 miljarder kronorna som nu tillförs Försvarsmakten som priset regeringen fick betala för att behålla makten. Och DN:s Ewa Stenberg skriver att regeringen inte hade något val – eftersom SD ställt sig på de borgerligas sida var S och MP på väg mot ett svidande nederlag i riksdagen.

”Men i stället för pinsamheter fick S och MP uppträda tillsammans med sina samarbetspartier i den första större blocköverskridande överenskommelsen efter januariavtalet.”

De höjda försvarsanslagen ska delvis finansieras med en ny bankskatt, erfar DI. I samband med att uppgörelsen om ytterligare fem miljarder per år till Försvarsmakten från 2022 presenterades på fredagen ville ingen uppge varifrån pengarna ska tas.

Men enligt uppgifter till DI är regeringen, C och L överens om att beskattningen av den finansiella sektorn ska öka, något som också anges i januariavtalet.

Varken försvarsminister Peter Hultqvist (S) eller finansminister Magdalena Andersson (S) vill kommentera uppgifterna.

– Det finns en gemensam syn på finansieringen som jag tycker ser bra ut och som vi är nöjda med och den kommer att vi att redovisa, säger Hultqvist till DI.

Regeringen är överens med Centerpartiet och Liberalerna om finansieringen av Försvarsmakten. Försvaret tillförs fem miljarder kronor årligen från 2022 till 2025.

– Det är en stark signal om ett gemensamt ansvarstagande. Det är viktigt med en uppgörelse om försvaret, och det är en viktig signal för Sverige, till våra partners och en viktig signal till närområdet om att vi fortsätter höja vår militära förmåga, säger Hultqvist på en pressträff.

Han tackar även MP, C och L för att alla har bidragit till konstruktiva förhandlingar.

Regeringen och samarbetspartierna C och L är mycket nära att enas om en stor uppgörelse om mer pengar till försvaret, rapporterar DN. Partierna uppges vara eniga om att höja försvarsanslagen med fem miljarder kronor år 2022.

Tidningen erfar också att partierna förhandlar om ett ytterligare tillskott på totalt 15 miljarder kronor under åren 2023 till 2025.

Försvarsminister Peter Hultqvists pressekreterare Toni Eriksson vill inte kommentera uppgifterna.

På Facebook kommenterar V-ledaren Jonas Sjöstedt nyheten att han själv och flera andra svenska politiker pekas ut som PKK-sympatisörer i en rapport från en turkisk tankesmedja med kopplingar till regimen.

”Det är helt oacceptabelt att en turkisk regeringsnära organisation på detta sätt har kartlagt och åsiktsregistrerat en rad svenska politiker (...) vi tänker inte låta oss skrämmas till tystnad”, skriver han.

Andra svenska politiker som pekas ut i rapporten är försvarsminister Peter Hultqvist (S), V:s EU-parlamentariker Malin Björk och riksdagsledamot Amineh Kakabaveh.