Att personer över 84 år inte får delta i Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät är ett ”olyckligt exempel på strukturell åldersdiskriminering”. Det anser en rad debattörer i ett inlägg på SvD:s debattsida.

Skribenterna konstaterar att just den gruppen på flera sätt kan antas vara de som drabbats hårdast av både pandemin och restriktionerna. Myndigheten menar att svarsfrekvensen i gruppen riskerar att bli för låg. Debattörerna vill därför se en ändring i FHM:s ”organisatoriska praxis”.

”Många äldre personer över 84 år är troligen mycket hårt drabbade av den isolering och ensamhet som pandemin har framtvingat. Folkhälsoenkäten kan inte ge oss alla svaren, men åtminstone en del svar om hur den livssituationen har tett sig”, skriver de.

Coronapandemin har accelererat utvecklingen mot fysisk inaktivitet för barn och unga, skriver bland annat tidigare OS-guldvinnaren Carolina Klüft och psykiatrikern Anders Hansen på SvD:s debattsida.

Den fysiska aktiviteten i gruppen har minskat under pandemin och på sikt kan konsekvenserna bli förödande, menar debattörerna. Aktiviteter för barn och unga bör öppna på nytt så snart det går, konstaterar de.

”Vi är många som länge har efterfrågat en nationell handlingsplan för barn och ungas fysiska hälsa. Nu har beslutsfattare ett ypperligt tillfälle att använda slutet på pandemin som en ny start i dessa frågor och ta det ledarskap som krävs”, skriver de.

Regeringen har tillsatt en utredning om hur man ska få igång kulturlivet igen efter pandemin. Enligt flera kulturarbetare som TT har pratat med behöver branschen mer stöd, och långsiktigt tänkande.

– Kultursektorn består av många frilansare och enskilda konstnärer som har drabbats hårt av pandemin. Långsiktig tänkande och en ekonomisk trygghet ger dem möjlighet att fortsätta arbeta under krisen och snabbt kunna återstarta, säger Sophia Segrell, som är konstnärlig ledare för Dockteatern Tittut.

Pierre Ström, ordförande i Yrkestrubadurernas förening, förespråkar en förändring av a-kassan så att frilansare lättare kan uppbära ersättning vid arbetslöshet.

Pandemilagen som klubbades i dag är en ”unik maktförflyttning” från de folkvalda politikerna i riksdagen till regeringen. Det skriver juristen Mårten Schultz i en kommentar i Svenska Dagbladet.

”Pandemilagen innebär en möjlighet för regeringen att begränsa människors mänskliga fri- och rättigheter på ett sätt som inte har förekommit i Sverige efter andra världskriget”, skriver han.

Trots lagens tyngd klubbades den efter en sömning debatt mellan politikerna och ett svalt intresse från medierna, skriver Oisín Cantwell i en kommentar i Aftonbladet. Han konstaterar att regeringen nu har rätt till betydande inskränkningar av friheten och grundläggande rättigheter.

”Nej, demokratin är inte i fara. (...) Men ämnet borde ha ägnats betydligt större intresse än vad politiker och medier vikt för det”, skriver han.

Nu är det upp till regeringen att använda pandemilagen offensivt och effektivt, skriver Centerpartiets partiledare Annie Lööf på Instagram efter att lagen klubbats igenom av riksdagen.

”Viruset måste pressas tillbaka. Det är nödvändigt för att rädda liv och för att vårt samhälle ska kunna återgå till en mer vanlig vardag”, skriver hon.

Centern, fortsätter Lööf, kommer nu att driva på för att företag som drabbas hårt av den nya lagen också kompenseras ekonomiskt. Även Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch går fram med det kravet.

”En nedstängning måste också innebära tydliga garantier om stöd för de som drabbas ekonomiskt”, skriver hon på Twitter.