”Tänk på döden”-skyltar efter protester mot hospis

Palliativ vård (från latinets pallium, "mantel" och palliatus, "bemantlad" där manteln symboliserar omsorgen om den döende människan) omfattar vård av en patient med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång. Palliativt vård i tidigt skede är inriktad på att förlänga livslängden, medan palliativ vård i sent skede är symtomlindrande. Den sista fasen av sen palliativ vård omfattar livets absoluta slutskede. Vid övergång från tidig till sen palliativ vård genomförs i Sverige vanligen ett brytpunktssamtal. Palliativ vård benämns ibland helhetsvård eller lindringsvård. Tidigare användes begreppet terminalvård för att beskriva den palliativa vården de sista dagarna i livet hos en döende patient men detta begrepp har mer eller mindre övergetts idag. Palliativ vård utgår från den moderna Hospicerörelsen. Denna rörelse kommer från Storbritannien och är särskilt förknippad med Dame Cecily Saunders, som 1967 startade St Christophers Hospice utanför London. Begreppet anses härstamma från Sankt Martin som delade med sig av sin mantel till en naken fattig människa. Palliativ vård kan stå för en stor spännvidd när det gäller att lindra symtom hos en patient med icke botbar sjukdom. Vårdfilosofin inom palliativ vård präglas av en helhetssyn på vården av döende där målet är ”att få leva tills man dör” genom att upprätthålla funktioner, livskvalitet och ett värdigt liv. Grundläggande är lindring av smärta och andra plågsamma symtom hos patienten men också att ge stöd till de närstående. Den palliativa vården beaktar fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella behov. Ett palliativt förhållningssätt och kunskaper om basal palliativ vård skall finnas på alla platser där svårt sjuka och döende vårdas, till exempel i närsjukvården, inom geriatrik och akutsjukvård samt på vård- och omsorgsboenden (äldreboenden). Inom specialiserad palliativ vård finns kompetens att behandla patienter med mer komplexa symtom och problem. Verksamheten förutsätter tillgång till ett specialiserat team dygnet runt. Palliativ vård inleds när det konstateras att en sjukdom inte kan botas och kan förväntas leda till döden, exempelvis många former av spridd cancer. I tidigt skede är det fortfarande aktuellt med livsförlängande behandling, exempelvis strålbehandling av dottertumörer. Detta skede kan vara kortvarigt men kan även pågå under en längre tid. I vissa fall kan det exempelvis vara möjligt behandla en spridd cancersjukdom så att individen upprätthåller en god livskvalitet under månader eller år. I sent skede inriktas behandlingen på symtomlindring, exempelvis smärtstillande läkemedelsbehandling. Det kan dock fortfarande vara aktuellt att behandla komplikationer. Exempelvis kan det vara motiverat att en cancerpatient i sent palliativt skede får en antibiotikakur för en infektion. I livets absoluta slutfas utsätts all behandling som inte är behjälplig för den mycket begränsade återstående livslängden. I denna fas avstås ofta från att försöka behandla komplikationer som infektioner eftersom ett förlängt lidande för patienten väger tyngre än en möjlig marginellt utökad livslängd. Den europeiska föreningen för palliativ vård, EAPC, bildades 1988. Föreningen arrangerar bland annat årliga vetenskapliga kongresser för att sprida kunskap, främja forskning och utveckling. Palliativ medicin är en medicinsk specialitet bland annat i England, Polen, Rumänien samt i Kanada och USA.