Är kandelaber en soppskål? Och vad betyder polyglott? Det var några av orden på årets högskoleprov som över 67 000 personer runt om i Sverige skrev i dag.
Flera medier har samlat ihop orden. Testa dig själv via länkarna nedan.
Donald Trump är redo att sätta in militärpolis mot de våldsamma protesterna som skakar Minneapolis sedan George Floyd dödades i ett brutalt polisingripande.
– Vår militär står redo, tjänstvillig och skicklig, om de (Minnesota) någonsin vill begära vårt militärstöd, säger Trump enligt NBC News.
Enligt Reuters har det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon satt militärenheter i beredskap för att med bara några timmars varsel kunna kalla in dem.
Presidenten kallar Floyds död för en stor tragedi men fördömer demonstranterna som enligt honom är ”upprorsmakare, plundrare och anarkister”.
Minnesotas guvernör kräver ”full mobilisering” från delstatens nationalgarde efter de omfattande protesterna mot polisvåldet. Totalt ska 2 500 medlemmar från nationalgardet finnas på platsen vid lunchtid på lördagen. Enligt Fox News har en sådan begäran aldrig tidigare gjorts i nationalgardets 164-åriga historia.
Guvernören Tim Walz kallar situationen som har uppstått, till följd av att George Floyd dött under ett våldsamt polisingripande, för ”otroligt farlig”.
– Det här handlar inte längre om Georges död. Det här handlar inte om den ojämlikhet som finns. Det här handlar om kaos, säger Walz enligt CNN.
Expressens journalist Nina Svanberg sköts med en gummikula i låret i samband med protesterna mot polisvåldet i Minneapolis i USA, skriver egna tidningen.
– Det var så mycket adrenalin när det hände. Nu mår jag bra, säger Svanberg, som menar att det var uppenbart att polisen siktade mot den samlade pressen.
Den norska tidningen VG var först med att rapportera om händelsen. Tidningens fotograf Thomas Nilsson, som också var med på platsen, berättar om händelseförloppet.
– Plötsligt blev hon träffad av en gummikula i låret. Hon sjönk samman lite, och jag kastade mig ner på marken. Polisen fortsatte att skjuta i vår riktning, säger han.
Protesterna mot polisvåldet började efter det uppmärksammade polisingripandet som ledde till George Floyds död.
Donald Trumps kommentarer om protesterna mot polisvåldet i landet är ”en attack mot mänskligheten, en attack mot det svarta USA”. Det säger Washington DC:s demokratiska borgmästare Muriel Bowser, skriver amerikanska medier.
Hon menar att presidenten glorifierar våld mot amerikanska medborgare när han hotar med att börja skjuta och att släppa ut hundar mot demonstranterna.
– Att göra en referens till onda hundar är en tydlig påminnelse för afroamerikaner om segregationsförespråkare som släppte lös hundar på kvinnor, barn och oskyldiga människor i den amerikanska södern, säger Bowser på en pressträff.
Trump har också sagt att secret service var redo att rycka in mot demonstranterna vid Vita huset, men Bowser menar att polischefen aldrig var orolig för att förlora kontrollen.
Donald Trump berömmer secret service-poliserna som vaktade Vita huset i samband med att hundratals människor i går samlades för att demonstrera mot polisvåld. I en rad tweets berättar den amerikanske presidenten om hur han tryggt och säkert följde protesterna inifrån byggnaden.
Trump menar att poliserna hade svarat ”hårt” om demonstranterna hade försökt ta sig över stängslen. Och, fortsätter han, även om de hade lyckats ta sig in skulle de ha stoppats.
”De hade blivit hälsade av de ondaste hundarna och de mest olycksbådande vapnen jag någonsin har sett. Då hade människor blivit riktigt ordentligt skadade, minst. Många secret service-agenter bara väntade på att få rycka in”, skriver Trump.
Protesterna startade efter att den svarte mannen George Floyd dödats i samband med ett polisingripande i Minneapolis.
President Donald Trump borde stötta och komma med lösningar i ett läge där 100 000 amerikaner dött i covid-19, 40 miljoner är arbetslösa och gatorna står i brand, skriver AP:s Julie Pace i en analys.
Men i stället för att försöka ena nationen fortsätter han att söka konflikter och uttrycker sig så grovt om protesterna mot polisvåldet att Twitter sätter en varning på inlägget, konstaterar hon.
Jonathan Allen på NBC drar slutsatsen att Trump till skillnad från andra amerikanska presidenter inte verkar intresserad av att lugna sin nation. I stället tycker han att presidenten verkar se möjlighet att i samband med protesterna plocka politiska poänger hos både vita väljare och afroamerikanska inför valet i höst.
Vårdspersonal i Region Västernorrland som kan tänka sig att skjuta upp semestern för att arbeta med coronapatienter i sommar får 25 000 kronor i veckan i lön, skriver Aftonbladet.
Lena Carlsson, sjukhusdirektör i Region Västernorrland, säger till tidningen att grundinställningen är att personalen ska få sin semester i sommar, men att man har svårt att rekrytera personal.
– Om vi inte får ihop bemanningen och den befintliga personalen behöver jobba, så ska de ha en extra slant för det helt enkelt, säger hon.
Tusentals boende på Gotland samlas i en ny Facebookgrupp där man vill välkomna turister till ön, skriver Aftonbladet.
Gotland har hittills haft få fall av covid-19, men många har befarat att detta kan ändras under sommaren. Försöken att stoppa fastlänningar har i vissa fall slagit över och blivit hatisk menar Daniel Andersson, som är initiativtagare till den nya gruppen. Enligt honom är syftet nu att försöka hitta lösningar så att Gotland snart kan välkomna turister igen.
– Jag hoppas att läget ser så bra ut att vi får öppna upp. Kanske inte i lika stor utsträckning som vanligt, men kanske att de svenska turisterna och sommargotlänningarna kan få komma hit, säger han till tidningen.
Privata fester och mottagningar riskerar att öka spridningen av det nya coronaviruset.
På flera håll i landet har medier rapporterat om att smitta misstänks ha spridits när studenter samlats i det fina vädret.
Thomas Wahlberg, smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen, känner inte till några fall i den egna regionen men menar att det är svårt att nå den yngre gruppen.
– Det är de som nu faktiskt kan vara med och späda på den här smittspridningen. De måste också verkligen skärpa till sig, säger han till Göteborgs-Posten.
Space X bemannade rymdfarkost med astronaturerna Doug Hurley och Bob Behnken har lämnat jorden för sin historiska resa.
– Tre, två, ett, noll, sa kontrolltornet innan raketen lyfte från Kennedy Space Center i Florida.
Den första motorn lossades framgångsrikt och landade sedan på jorden. Några minuter senare lossades även den andra motorn.
Efter fem minuters resa var raketen uppe i en hastighet av nästan 10 000 kilometer i timmen med siktet inställt på den Internationella rymdstationen, ISS. Några minuter senare var farkosten uppe i de planerade 27 000 kilometer i timmen. Resan ska totalt ta 19 timmar.
I och med resan blir Space X det första privata företaget i världen som skickar ut astronauter i omloppsbanan. Det är också den första bemannade uppskjutningen från amerikansk mark sedan 2011.
Space X bemannade rymdfarkost har lämnat jorden och börjat sin resa mot Internationella rymdstationen, ISS. Det är den första uppskjutningen från amerikansk mark sedan 2011.
Se några av bilderna från uppskjutningen nedan.
USA:s president Donald Trump gillade vad han såg när den första bemannade farkosten sedan 2011 lyfte från amerikansk mark under lördagskvällen.
– Det är otroligt, sa Trump till reportrarna.
– Det här är bara början. Det är verkligen något speciellt, fortsatte presidenten.
Raketen ska ta sig till Internationella rymdstationen, ISS, och det väntas ta 19 timmar. Bakom resan står det privata företaget Space X.
Trump har under sitt presidentskap ofta uttryckt sin vilja att på olika sätt öka den amerikanska närvaron i rymden.
När gymnasieskolorna öppnar igen i augusti är risken stor att det blir trångt på bussar, tåg och spårvagnar i morgonrusningen.
Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik föreslår att skolorna sprider ut skoldagens start för att minska trängseln, skriver TT.
– Vi vill att Skolverket, kommuner och de som är ansvariga för gymnasieskolorna tar en diskussion med våra medlemmar om det går att skjuta på skolstarten en halvtimme, säger Helena Leufstadius som är vd på Svensk Kollektivtrafik.
Resandet ökar hos SJ och Storstockholms lokaltrafik (SL) igen. Båda bolagen märkte av ett kraftigt minskat resande när coronakrisen fick fäste, men nu vänder trenden uppåt.
”Vi kan konstatera att resandet med kollektivtrafiken ökat något under de senaste veckorna, efter att ha varit nere på cirka 40 procent av den normala resenärsvolymen”, skriver Claes Keisu, pressansvarig på SL, till TT.
Hos SJ, som för närvarande ligger på cirka 50 procent av den normala trafiken, märker man av samma mönster. Det märks framför allt genom att attraktiva avgångar numera säljer slut igen, enligt SJ:s presstjänst.
När ovanligt många människor i Singapore stannar hemma på grund av coronaviruset har uttrar börjat synas på allt fler platser i staden, skriver AFP.
– När det är färre fordon och färre människor i rörelse så öppnas urbana områden upp, säger biologen N. Sivasothi.
Djuren, som vanligtvis är populära bland stadens naturälskare, har den senaste tiden betett sig på ett sätt som skapat irritation bland vissa.
Den hittills mest uppmärksammade incidenten var när en damm som hörde till ett spa plundrades på en asiatisk arowana, en fiskart som kan säljas för tiotusentals dollar.
Opinion De massiva räddningsinsatserna till företag från politiskt håll kan vara skadliga på sikt, skriver ekonomerna Dan Hjalmarsson och Jan-Erik Vahlne på Svenska Dagbladets debattsida.
De varnar för att detta kan bidra till en felvänd strukturomvandling som leder till lägre ekonomisk tillväxt, svagare skattekraft och mer begränsade resurser för vård, skola och omsorg.
”Om partierna i riksdagen under år 2020 kan fördela 100 miljarder för att ’rädda’ företag torde en framåtsyftande 100-miljarderssatsning för jobben, infrastrukturen och omställningen vara klok politik”, skriver de i debattartikeln.
Sverige har sagt nej till det tysk-franska förslaget om att EU ska upprätta en krisfond innehållande flera hundra miljarder euro, till största delen bidrag, för att hjälpa medlemsländerna ur krissituationen.
Biståndsminister Peter Eriksson (MP) säger i Ekots lördagsintervju att Sverige har ”gjort sin läxa” när det kommer till statsfinanserna och håller fast vid den svenska linjen om att bidragsdelen av krisfonden bör minskas .
– Det känns naturligtvis lite tufft att svenska skattebetalare ska betala till de länder som har misskött sina finansiella affärer och statsbudgetar.
Agaveväxtens kanske främsta användningsområde som råvara till mexikansk tequila kan komma att utmanas. Forskare i Australien ser nämligen potential i att använda succulentväxten för att ta fram bioetanol på ett mindre resurskrävande sätt än i dag, skriver The Land och Food Navigator.
Professor Daniel Tan och hans kolleger ser fördelar med agaven jämfört med annan biomassa som används för etanolframställning, såsom majs och sockerrör. Dels för att grödan kräver mindre vatten, dels för att den genererar mindre växthusgaser och mer etanol. Agaven kräver 69 procent mindre vatten än sockerrör för samma mängd skörd och 46 procent mindre vatten än majs.
– Agave kan växa i halvtorra områden utan bevattning, den konkurrerar inte ut andra grödor eller ställer krav när det finns begränsade möjligheter till bevattning och gödning, säger Daniel Tan till Food Navigator.
Studien har genomförts vid en pilotfarm i australiska Queensland, vars klimat passar agaven bra. Den ekonomiska analysen visar dock att det i nuläget inte är kommersiellt gångbart att dra igång en produktion utan att det får ekonomiskt stöd från regeringen. Men läget kan snabbt komma att förändras menar Daniel Tan. Han pekar på det ökade behovet av etanolbaserade produkter i samband med coronakrisen, som gjort att efterfrågan på rengöringsprodukter har skjutit i höjden.
– Det här visar att agave är en vinnande produkt ekonomiskt och miljömässigt de kommande åren, säger han.
I framtiden kan en etikett på förpackningen skvallra om ifall matvaran du tänkt köpa verkligen har förvarats i rätt temperatur. Det är åtminstone vad forskare vid Korea Research Institute of Chemical Technology hoppas på, skriver sajterna New Atlas och Foodprocessing.
Enkelt beskrivet fungerar klisterlapparna som en timer. Etiketterna består av polymera nanofiber och så länge omgivningen är kall syns inte den hemliga bilden. Uppgår temperaturen till över 10 grader under en viss tidsperiod så ”smälter” fibrerna. Då framträder bilden som fortsätter att vara synlig även om livsmedlet kyls ner igen.
– Det betyder att det praktiskt taget inte finns plats för någon manipulation, säger forskaren Oh Dongyeop till Foodprocessing.
Tekniken beskrivs som lämplig för temperaturkänsliga livsmedel som kött, fisk och grönsaker och de koreanska forskarna tror att det finns en potential för märkningen även inom läkemedelsbranschen, där viss medicin och utrustning måste hållas kall.
– Eftersom marknaden för att leverera matvaror växer snabbt kommer även efterfrågan på den här teknologin att öka, säger Oh Dongyeop.
Jakten på klimatsmarta proteinkällor har lett till att det återigen blivit populärt att äta marsvin i Peru, skriver The Guardian. Under flera år minskade marsvinsätandet i landet, delvis eftersom turister problematiserat rätten. Men nu ser man ett uppsving för marsvin som föds upp på ekologiskt vis och som marknadsförs som ett alternativ till fågel och rött kött.
– I Peru ser man marsvinsuppfödningen som ett sätt att minska sin påverkan på miljön. Till skillnad från boskap så bidrar de inte till regnskogsskövling. De har heller inte lika mycket avföring som boskap vilket gör att det blir mindre växthusgaser, säger Lionel Vigil, chef för World Neighbors, en organisation som jobbar med att bekämpa fattigdom i isolerade byar i Latinamerika, Afrika och Asien.
Man hoppas också på att marsvinsuppfödandet ska ge kvinnor på landsbygden i Peru större ekonomisk frihet. Samtidigt är det en rätt som omvärlden ser med skepsis på, i många delar av världen fungerar marsvin som sällskapsdjur och älskade familjemedlemmar.
I höstas vållade det uppmärksamhet när glass med marsvinssmak började säljas i Ecuadors huvudstad Quito. Glassbutiksägaren María del Carmen Pilapaña lyckades utvinna smaken genom att göra en paté av marsvinskött, mixa det med mjölk och sedan frysa det till glass, rapporterar NBC News. Efter nytillskottet i glassdisken såg hon ett uppsving i försäljningen. Att glassen blev populär är inte konstigt menar Carolina Páez, chef över den antropoligiska institutet på det katolska universitetet i Quito.
– Marsvin är en väldigt viktig och uråldrig maträtt i Anderna, på grund av deras höga innehåll av protein. Det är inte alls konstigt att ecuadorianer äter dem, även som glass, säger Páez till NBC.
Bli Omni Vän
