Torr sommar hårt slag mot utrotningshotad mussla
Den torra sommaren i Skåne har tagit hårt på flera vattenlevande djur – bland annat den utrotningshotade flodpärlmusslan, rapporterar SVT Skåne.
Flera fall av tomma musselskal har kunnat iakttas i naturen i sommar. Dessutom leder bristen på vatten till att djur i vattendragen samlas på allt mindre ytor och blir lätta byten för rovdjur. Därför finns planer på att evakuera flodpärlmusslorna till djupare vatten.
– Det kan bli så att vi samlar ihop dem och flyttar dem längre ner i samma vattensystem, där de får ligga i burar så länge, säger Kristian Wennberg, enhetschef på länsstyrelsen i Skåne.
bakgrund
Flodpärlmussla
Wikipedia (sv)
Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) är ett fridlyst sötvattenlevande blötdjur som tillhör klassen musslor. Pärlmusslan har sin främsta utbredning i norra Europa där den lever i rinnande, kalkfattiga och klara vatten. Den kan leva på bottnar av sand, grus eller sten. Musslan har ett mörkbrunt till svart njurformat och kraftigt skal, som hos äldre musslor ofta har en erodering eller ”buckla” på ena sidan. Flodpärlmusslan förväxlas lätt med tjockskalig målarmussla. Flodpärlmusslan har gått starkt tillbaka och är idag utrotningshotad. Stora populationer hittas endast i Kanada, nordvästra Ryssland och i nordöstra Skandinavien.
Flodpärlmusslan är ett av de ryggradslösa djur som blir allra äldst. Individer kan leva i över 100 år och den äldsta funna musslan var 256 år gammal. De lever helt eller delvis nedgrävda på botten av vattendragen och andas genom att dra in vatten genom rör, vars ändar mynnar i öppningen mellan skalen, in till sina gälar. Under inandningen följer små organiska partiklar med vattnet, vilket är musslans föda.
Det är möjligt att denna filtreringsmekanism renade vattnet till fördel för andra arter där flodpärlmusslan tidigare var mycket vanlig. Arter som kunnat ha fördel av detta är till exempel lax och öring, fiskar som flodpärlmusslan är beroende av för sin fortplantning.Musslans pärlor bildas då främmande partiklar följer med vattnet in i musslan då den andas och äter. Om musslan då inte kan göra sig av med partikeln så överlagras den med pärlemor från manteln i musslans skal. Pärlfisket förbjöds i Sverige 1994.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen