Hem
Anders Arborelius som nybliven kardinal 2017. (Alessandra Tarantino / AP)

Tunga medier: Arborelius en av huvudfavoriterna

Medier över hela världen spekulerar i vem som ska bli påve efter den nyligen avlidne Franciskus. På flera listor finns den svenske kardinalen Anders Arborelius med som en av toppkandidaterna.

Washington Post, som nämner hans namn först, skriver att Arborelius är en ovanlig kandidat eftersom han konverterade vid 20 års ålder.

Även New York Times har Arborelius på sin lista, och påpekar att Sverige är ett av få europeiska länder där katolska kyrkan har vuxit de senaste åren.

I nyhetsbyrån AFP:s text noteras Arborelius flyktingvänliga hållning. Man skriver också att han är en stark anhängare av dogmen att inte låta kvinnor bli präster och att inte viga samkönade par.

bakgrund
 
Lista över påvar
Wikipedia (sv)
Lista över påvar är en kronologisk uppställning över de män som av Romersk-katolska kyrkan har valts till påve (eller biskop av Rom). Även om det faktiskt inte finns någon officiell lista över påvar innehåller Annuario Pontificio, som publiceras varje år av kurian, en förteckning som allmänt anses vara den mest auktoritativa. Denna anger Franciskus som den 266:e biskopen av Rom och det är denna lista som återges här. Den anger 263 män, som har innehaft 265 pontifikat (perioder för innehav av påveämbetet) om den valde, men ej krönte påven Stefan inte tas med (se nedan). Denna skillnad beror på att Benedictus IX avgick från tre icke på varandra följande perioder mellan 1032 och 1048. Termen påve (latin papa, som betyder "fader" eller "pappa") används i flera olika kyrkor som benämning på deras högsta andliga ledare (till exempel koptiska kyrkans påve). I språkbruk i västvärlden, däribland i svenskan, åsyftas emellertid vanligtvis den Romersk-katolska kyrkans överhuvud. Den romersk-katolske påven använder av tradition diverse olika titlar, däribland Papa, Summus Pontifex, Pontifex Maximus och Servus servorum Dei (Guds tjänares tjänare). Varje titel har tillagts av olika historiska orsaker och är, till skillnad från andra påvliga företeelser, inte omöjliga att ändra. Hermannus Contractus är möjligen den förste historiker, som numrerade påvarna kontinuerligt. Hans lista slutar 1049 med Leo IX som nummer 154. Flera ändringar har gjorts på listan under 1900-talet. Motpåven Christoforus ansågs länge vara legitim och den valde Stefan ansågs legitim under namnet Stefan II fram till 1961 års upplaga av Annuario Pontificio, då hans namn togs bort. Även om dessa förändringar inte längre anses kontroversiella finns det ett antal moderna listor, som fortfarande upptar denne "den förste Stefan II". Detta beror troligen på att de grundar sig på 1913 års upplaga av den Katolska Encyklopedin, vars upphovsrätt numera har gått ut. 2001 genomförde katolska kyrkan en stor studie av påveämbetets historia, vilket "ledde till nästan 200 korrigeringar av de nuvarande påvebiografierna från Petrus till Johannes Paulus II".

Gå förbi betalväggar!

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen