Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Arkivbild: Ahmet Davutoglu.
Arkivbild: Ahmet Davutoglu. (ADEM ALTAN / AFP)
Turkiets nya grundlag

Turkiets premiärminister garanterar religionsfrihet

Av Martin Mederyd Hårdh
Publicerad: 27 apr. 2016
ANNONS

Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu lovar att utkastet till en ny grundlag i landet ska ha en princip om religionsfrihet. Det rapporterar AFP.
Davutoglu uttalar sig efter att hundratals personer demonstrerade för religionsfrihet utanför parlamentet på tisdagen. Polis stävjade oroligheterna genom att skjuta gummikulor.
Det hela började med att parlamentets talesperson, Ismail Kahraman från regeringspartiet AKP, sagt att landet ”måste ha en religiös konstitution”.

ANNONS
Davutoglu talade i en tv-sändning
AFP
President Erdogans regim har utökat religionsundervisningen och tillåtit slöja inom offentlig sektor
Independent
Oppositionspolitiker till polisen som gick hårt åt demonstranter: Ni ska skydda sekularismen
AFP
bakgrund
 
Efter att Osmanska riket blev Turkiet skildes religionen från lagstiftningen
Wikipedia (sv)
Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Turkiet gränsar till åtta länder: I Europa gränsar det till Bulgarien och Grekland och i Asien till Georgien, Armenien, Azerbajdzjan (exklaven Nachitjevan), Iran, Irak och Syrien. Det gränsar till Medelhavet i söder, Egeiska havet i väster och Svarta havet i norr. Turkiet innehåller också Marmarasjön, som används av geografer som gränslinje mellan Europa och Asien. I det område som utgör dagens Turkiet har flera historiska riken uppstått, såsom Bysantinska riket och Osmanska riket. Turkiet är en viktig regional makt i denna del av Eurasien med kulturellt och ekonomiskt inflytande i området mellan Adriatiska havet i väster och Kina i öster, Ryssland i norr och Mellanöstern i söder, och har kommit att få en ökande strategisk betydelse. 18 procent av Turkiets befolkning beräknas vara kurder, men siffran har även uppskattats vara runt 20 procent. Majoriteten av dessa bor i de sydöstra regionerna i Turkiet. I vissa av dessa utgör kurderna en majoritet av den regionala befolkningen. Turkiet är en sekulär enhetsstat med republikanskt statsskick. Republiken Turkiet upprättades 1923 med Mustafa Kemal Atatürk som dess första president, sedan Osmanska riket upplösts efter första världskriget. Sedan dess har Turkiet blivit allt mer integrerat med väst, samtidigt som man odlar förbindelser med öst. Turkiet tillhör grundarländerna till FN, Islamiska konferensen, OECD och OSSE, är medlem av Europarådet sedan 1949, och av Nato sedan 1952. Turkiet förhandlar sedan 2005 med Europeiska unionen om medlemskap, och har varit associerad medlem av EU sedan 1963. Turkiet är även medlem av G20, som samlar de 20 största ekonomierna i världen.
Annons
30% rabatt på två nätter hos Elite Hotels — ankomst torsdag eller fredag, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Turkiets nya grundlagTurkietAsienAhmet DavutogluAKP

Klart: Erdogan blir återigen partiledare för AKP

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är återigen partiledare för regeringspartiet AKP. Han valdes på söndagen och tar över efter premiärminister Binali Yildirim, skriver AFP. Erdogan ledde partiet mellan 2001 och 2014, men tvingades lämna ordförandeposten när han valdes till president.

21 maj 2017, 17.58
Erdogan och hans fru Emine tackar för stödet efter att han valts till partiordförande för AKP igen.

Ordförande: Inga planer på religiös grundlag

Ordföranden i den kommission som tar fram ett nytt förslag till grundlag i Turkiet förnekar att det finns några planer på att stryka skrivelsen om att landet ska vara sekulärt, rapporterar Reuters. Det styrande partiet AKP har inte diskuterat frågan, säger, Mustafa Sentop. Uttalandet kommer efter att parlamentets talman, Ismail Kahraman, sagt att han vill att landet ska få en religiös konstitution.

26 april 2016, 11.46
Arkivbild: En försäljare framför Hagia Sofia i Istanbul

Turkiets talman vill skrota skrivelse om sekularism

Talmannen i det turkiska parlamentet, Ismail Khraman, säger att landet bör få en religiös konstitution, utan den nuvarande skrivelsen om att Turkiet ska vara sekulärt. Det skriver nyhetsbyrån Reuters och hänvisar till turkiska medier. Kahraman övervakar arbetet med att ta fram ett utkast till en ny konstitution. Den nuvarande grundlagen härstammar från tiden efter militärkuppen 1980. Oppositionspartiet CHP är kritiska. Partiledaren Kemal Kilicdaroglu skriver i en tweet att sekularism ”finns till för att säkerställa att alla har religionsfrihet”.

26 april 2016, 11.21
AKP:s ledare, tillika Turkiets premiärminister, Ahmet Davutoglu