Tusentals flyktingar firar eid långt hemifrån
Runt om i världen tvingas tusentals muslimer fira den viktiga högtiden Eid på flykt, vid gränsposteringar eller i läger.
– Vi firar alltid eid med min mor. Därför har jag varit ledsen i natt för att hon inte är med oss, säger tvåbarnsmamman Ragad Mohsen från Bagdad i Irak till Expressen, som träffar henne vid gränsen mellan Serbien och Kroatien.
I ett gammalt slott i den österrikiska byn Bruckneudorf sydöst om Wien firar byinvånarna högtiden tillsammans med flyktingar från Irak och Syrien.
– Österrikarna är så vänliga, säger bildläraren Abir, till Reuters.
bakgrund
Eid al-adha
Wikipedia (sv)
Eid al-adha (arabiska: عيد الأضحى ʿīd al-aḍḥā, turkiska: Kurban Bayramı; albanska: Kurban Bayrami; malajiska: Hari Raya Korban; persiska: عید قربان `īd-e qorbān, urdu: بقر عید baqr `īd), också kallad för offerhögtiden, stora aid eller bakr-eid, är en av de två islamska högtidsfester som firas av muslimer över hela världen och som baserar sig på Koranen. Muslimer och druser firar den till minne av Ibrahims (Abrahams) villighet att offra sin son enligt Guds order (se Koranen och Gamla Testamentet). Liksom eid al-fitr börjar eid al-adha med en kort bön följd av en predikan (khutba).
Eid al-adha firas årligen och infaller på den 10:de dagen i månaden dhu-l-hijja (ذو الحجة) enligt den islamska månkalendern och ungefär 70 dagar efter slutet av månaden ramadan. Festligheterna pågår i två eller tre dagar beroende på land. Eid al-adha infaller dagen efter pilgrimerna är klara med hajj, den årliga vallfärden till Mecka i Saudiarabien av muslimer från hela världen.
Under högtiden offras ett djur som skänks till de fattiga.
Eid al-adha föregås årligen av Arafadagen (arabiska: يوم عرفة) och infaller dagen innan eid al-adha, på den 9:de dagen i månaden dhu-l-hijja. Det är en dag som skall ägnas åt bön och fasta.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
